Rubriker

Inledning

Skattepolitik

Ekonomisk balans

Sund arbetsmarknadspolitik

Mark- och bostadspolitik

Aktiv miljöpolitik

Bättre kommunikationer och infrastruktur

Realistisk integrations- och invandringspolitik

Offensiv socialpolitik

Omsorgspolitik med ansvar

Klok skolpolitik

Den äldre generationens berättigade krav och behov

Kultur/Fritid

Konsumentpolitik och service


 

 

 

 

Bilder från Botkyrka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla bilder:

© webmaster botkyrkapartiet

 


PARTIPROGRAMMET FÖR VALET 2006

Inledning



Botkyrkapartiet är ett kommunalt obundet parti som inte kan inplaceras på den traditionella höger-vänster skalan utan anser det viktigare att blicka framåt för att finna praktiska och hållbara lösningar på olika områden, som är bäst för botkyrkaborna.

Partiet kommer även att samarbeta med andra lokala partier i länet och i landet i övrigt för att kunna göra gemensamma aktioner på områden där landsting, regering och riksdag uppenbart misslyckats med att driva en för medborgarna verkningsfull politik. Med detta menas att de lokala partierna skall kunna bli opinionsbildande på ett helt nytt och annorlunda sätt än vad som är giltigt idag
.


Botkyrkapartiet kommer även i fortsättningen att stödja förslag som är vettiga och ekonomiskt försvarbara, oberoende av om dessa kommer från höger eller vänster. Bort med prestigetänkande och fram för vettiga lösningar över partigränserna. Det handlar ju om vår kommun, inte några partipampars. Dessutom är det faktiskt våra skattepengar det gäller.


För dåligt underbyggda underlag, som leder till avvikelser eller skillnader mellan budget och bokslut anser partiet att man skall kunna avkräva både ekonomiskt och personligt ansvar från ansvariga politiker. Alltför många upphandlingar har gått snett och förorsakat kommunen onödiga kostnader som senare fått betalas med skattemedel.


Botkyrkapartiet anser att kommunen saknat den fasta politiska ledning som hade varit nödvändig under den gångna mandatperioden och trots ett bättre konjunkturläge har man ännu ej fått bukt med arbetslösheten. Därtill har partierna visat sig vara oförmögna att driva en konstruktiv politik, varför kommuninvånarna fortfarande med all rätt kan kräva både social stabilitet och bättre ekonomisk bärkraft.


Botkyrkapartiet anser det självklart att alla medborgare i ett mångkulturellt samhälle skall bidra till förbättringar för kommunen. För att uppnå både ekonomisk och social stabilitet är det nödvändigt att bromsa ytterligare nyinvandring i syfte att åstadkomma en konstruktiv och meningsfull integrationspolitik.


Botkyrkapartiet har pekat på brister och felaktigheter som begåtts under den gångna mandatperioden och som enda parti i kommunen hållit sig till sitt partiprogram och lagt fram förslag till lösningar för att komma till rätta med kommunens problem.


Botkyrkapartiet anser att folkomröstningar måste tillämpas samt i vissa fall vara helt beslutande och inte bara rådgivande.


Partiet avser att även i fortsättningen driva en politik som främjar kommunen och även aktivt främjar okonventionella kontakter med andra kommuner, såväl inom landet som på det internationella planet. Botkyrkapartiet vill att viktiga kommunala beslut skall föregås av en öppen och opartisk information som granskas mot innehållet i Romfördraget, Helsingfors- och Kyotoavtalet och andra internationella överenskommelser som Sverige ingått.
Botkyrkapartiet kommer att avslöja politiska bluffar och återinföra demokratin i Botkyrka. Partiets agerande kommer att präglas av öppenhet, kunskap och ansvar, och anser vidare att det är nödvändigt att kommunfullmäktiges sammanträden direktsänds i TV alternativt via Internet i syfte att slå vakt om demokratins värderingar.
"Det är omöjligt att bära sanningens fackla genom en folksamling utan att sveda någon i skägget", ( Lichtenberg, 1700-talet ).

Partiet kommer därför att fortsätta att bekämpa mygel och maktmissbruk för att få till stånd en fungerande demokrati i kommunen, vilket bl.a. skall förhindra att partier genom politiska manipulationer utestängs från det kommunala nämndarbetet, som skett efter tidigare val.
Partiet anser vidare att kommunmedlemmar skall kunna påverka tillsättningar av förtroendevalda i nämnder och styrelser på ett bättre sätt än hittills. Med andra ord, väljarna skall kunna rösta på såväl person som på parti vid val både till kommunfullmäktige och till nämnder/styrelser.


I den demokratiska processen är det nödvändigt att kommunen tar vara på den äldre generationens kunskaper och erfarenheter. Botkyrkapartiet anser det därför är av vikt att denna generation skall vara med i kommunens beslutande organ, vilket blir än mer angeläget med tanke på befolkningsstrukturens utveckling under den närmaste framtiden.
Botkyrkapartiet anser att politiker skall ta politiken på allvar utan egensyfte för att återinföra äktheten i det arbete de är valda till att utföra i syfte att återställa förtroendet mellan väljare och politiker. Medborgarna skall här kunna kräva både engagemang och kunnande av politikerna före det att de uttalar sig tvärsäkert i en fråga utan att vara väl insatta i ämnet. Först då visar politiker respekt för medborgarna och demokratin och kan därmed också ta ett reellt ansvar för den fortsatta samhällsutvecklingen.
För att stärka medborgarnas inflytande vill partiet att det inrättas en kommunal justitieombudsman, JO och ett kommunalt konstitutionsutskott, KU.


Det behövs ett starkt lokalparti i Botkyrka
- Tag parti för Din kommun och rösta på Botkyrkapartiet -
vid 2006 års kommunalval!


Botkyrkapartiet vill

" bekämpa mygel och maktmissbruk och förstärka demokratin
" återställa förtroendet mellan väljare och politiker
" att folkomröstningar tillämpas i stora och viktiga frågor
" att den äldre generationen får möjlighet att delta i de beslutande organen
" att direktsända sammanträden från kommunfullmäktige i TV återinförs
" att viktiga kommunala beslut föregås av en öppen och opartisk information
" inrätta ett kommunalt KU och en kommunal JO
" att inga partier genom politiska manipulationer skall kunna uteslutas i nämnder och styrelser
" att Botkyrka skall bli vackrare, trivsammare och säkrare att bo, verka och arbeta i
" aktivt främja internationella kontakter
" att alla medborgare behandlas lika inför lagen



Upp igen

Skattepolitik - en demokratisk skattepolitik är rättvis -



Botkyrka kommun har en av de högre kommunalskatterna av Stockholmsregionen och differensen är fortfarande stor mellan kommunerna i länet.
Kommunen måste få ner kommunalskatten för att bli attraktiv och stå på egna ben för att kunna konkurrera på bättre villkor med övriga kommuner i länet. Skillnaderna mellan kommunernas skatteuttag är för stora och högre än riksgenomsnittet. För Botkyrka räcker skatteinkomsterna endast till 80% av utgifterna, vilket innebär ett bidragsberoende för kommunen. Vissa bidrag minskas eller upphör helt, varför det behövs en ny och genomgripande förändring för att få Botkyrka kommun i ekonomisk balans. Samtidigt måste det framhållas att den landstingskommunala skatten höjts under den gångna mandatperioden, vilket innebär en ytterligare besvärande skattebörda speciellt för botkyrkaborna.


Att differenserna av den kommunala utdebiteringen blivit så stora mellan kommunerna i länet beror självfallet på en rad olika faktorer av vilka den främsta kan tillskrivas den stora utbyggnaden av bostäder under 1970 talet i det s k miljonprogrammet.
Botkyrkapartiet har tidigare, 1994, ställt sig bakom en skattehöjning på 1 krona eftersom kommunens ekonomi befunnit sig i stark obalans, men partiet har också klart och tydligt uttalat att denna skattehöjning skall vara till för att stärka kommunens egna kapital, prioritera långsiktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder och en god kommunal service inom skola, barnomsorg och äldreomsorg. Vidare måste även kommunen sanera sin ekonomi för att man skall kunna återställa skatten till den nivå som förelåg 1994, vilket fortfarande är aktuellt. Partiet har under mandatperioderna fört fram egna förslag till budgetar - 'skugg'-budgetar - för kommunen, vilka har haft en synnerligen stram profil och varit till syfte att just kunna sänka den kommunala utdebiteringen i slutet av perioden.
De förslag som Botkyrkapartiet fört fram har övriga partier ställt sig avvisande till varför någon skattesänkning inte blivit möjlig att genomföra. Det kommer inför de närmaste åren att i det närmaste bli omöjligt att sänka kommunalskatten om man inte redan nu börjar tänka i nya banor med radikala grepp.

Botkyrkapartiet konstaterar att efter de stora kommunreformerna under 1950- och 1970-talen, då kommunernas storlek förändrades radikalt genom sammanslagningar inte har ändrats något nämnvärt under senare år. Det kan inte hållas för otroligt att en översyn av kommungränserna kommer att bli nödvändig vart 20:e eller 25:e år för att närmare studera skattekraft och ekonomisk bärighet i syfte att få smidigare lösningar för kommunernas positiva utveckling - med andra ord varken skall eller kan kommungränserna vara heliga utan måste kunna ändras om detta skulle innebära ett rättvisare skatteuttag mellan kommunerna och jämnare fördelning av allas våra skattepengar.
Detta kan också bli ett första steg för ett nytänkande i demokratiseringsarbete för Stockholmsregionen, där kommungränser kommer att kunna ändras till förmån för mindre och självständiga kommunbildningar. Vidare skulle detta ge förutsättningar för att kommunerna i länet tvingas till att ta ansvar för en allt mer tungrodd integrationspolitik i länet.

Botkyrkapartiet hävdar att skattesänkningar skapar möjlighet för utveckling och kan på sikt förbättra kommunens finansiella situation och ge ökade inkomster.
En åtgärd för att skapa förutsättningar för en skattesänkning för Botkyrka är att kommunalskatten* tas bort för lågpensionärerna - fattig-pensionärerna -. Detta skulle göra det möjligt att en ny grupp blir köpstarkare och får chansen att komma ut på marknaden för att köpa varor/tjänster. Fler botkyrkabor skulle få sysselsättning, som i sin tur skulle generera nya skatteinkomster till kommunen samtidigt som bidragsberoende och försörjningsstöd skulle kunna hållas nere. Med andra ord låt den äldre generationen medverka till att sätta fart på Sverige.

Se under avsnitten Ekonomi och Äldrevård/den äldre generationen.

Om man ser till ett annat område framkommer att IT-verksamheten för kommunerna kostar ca 8 miljarder kronor per år, varav en stor del avser datordrift, support och helpdesk. Botkyrka kommun skulle självfallet kunna göra besparingar inom detta område genom outsourcing av delar av IT-verksamheten, precis såsom det gjorts inom näringslivet. Syftet skall vara att frigöra medel för sektorer, som idag får så stora sparbeting att det kan ifrågasättas om det går att klara av verksamheterna på ett för kommunmedborgarna tillfredställande sätt. Med all sannolikhet skulle också en sådan åtgärd få en bidragande effekt till att förverkliga delar av en skattesänkning för botkyrkaborna.

Botkyrkapartiet kan redan nu konstatera att hela det statliga skattebidragssystemet på nytt kommer att bli föremål för översyn och den framtida utformningen är mycket osäker. Det blir därför av stor vikt att bevaka hur våra skattepengarna används och en fortsatt sanering av kommunens ekonomi kommer att bli lika nödvändig nu som tidigare med besparingar i bl.a. kommunala förvaltningar och eventuella avvecklingar bolag, se under Ekonomi sid. 8.
Därutöver kommer Botkyrkapartiet att ta initiativ till att fastighetsskatten slopas helt för både villor/egnahem och hyreshus.

Botkyrkapartiet vill

" att skatten skall vara demokratisk och rättvis
" att om kommunen bibehåller den nuvarande skattenivån , medel prioriteras för
förstärkning av det egna kapitalet, god kommunal service inom skola, vård och omsorg samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder
" att skattebefrielse för lågpensionärerna genomförs " att kommunen genomför outsourcing av delar av IT-verksamheten som ett led i en skattesänkningsprocess
" att en reell sanering av kommunens ekonomi genomförs för att skatten skall kunna sänkas till 1994 års nivå, d v s till ca 19.13 kronor
" bevaka hur kommunen använder våra skattemedel


(*) Kommunalskatt innefattar 2 delar
1/ kommunalskatten = 20.13 kr är påverkbar
2/ landstingsskatten = 12.27 kr ej påverkbar
(exkl. kyrkoavgifterna) Totalt = 32.40 kr

Upp igen

Ekonomisk balans - det lokala alternativet för botkyrkaborna -


Kommunens ekonomi är fortfarande i obalans och har inte utvecklats åt rätt håll under senare år, trots att vi befunnit oss i en högkonjunktur. Självfallet har förutsättningarna försämrats i och med att det inomregionala skatteutjämningsbidraget från landstinget upphört och att de statliga bidragen kommit i otakt med den ekonomiska utvecklingen.

Med fortfarande hög arbetslöshet, låg skattekraft, alltför stora lån och borgensåtaganden har den styrande majoriteten inte kommit till rätta med den ekonomiska situationen även om man kommer med påståendet att kommunen skulle ha en ekonomi i balans.

Trots att ständig kritik har framförts i de årliga revisionerna av kommunens affärer, har inga större drastiska åtgärder vidtagits. Botkyrkapartiet har som enda parti i kommunen avstyrkt ansvarsfrihet för olika nämnder och styrelser, som uppenbart brustit i sina åtaganden, vilket kan exemplifieras med om - och tillbyggnad av Tunaskolan och av Tumba gymnasiet.
Botkyrkapartiet ser det därför som nödvändigt att kommunens ekonomi granskas genom utomstående revision och vill att en så kallad - SECOND OPINION - genomförs när förklaringar till överskridande av budgetar inte är godtagbar
.

Som nämnts under avsnittet om skattepolitik har Botkyrkapartiet fört fram egna budgetförslag för kommunen under mandatperioden, vilka har haft till syfte att skapa balans i kommunens ekonomi och stärka kommunens ekonomi med sänkning av den kommunala utdebiteringen som mål.
Kommunen måste därför undersöka om det finns delar inom administrativa stödfunktioner, såsom IT-verksamheten, som kan konkurrensutsättas och utkontrakteras till privata entreprenörer genom s.k. outsourcing i syfte att få ner kostnaderna och frigöra medel till kärnverksamheterna.
Härvidlag bör naturligen kommunen fortfarande ha kvar en insynsfunktion för att om möjligt förhindra att felaktigheter uppkommer samtidigt som man skall ta väl vara på den kompetens som finns inom kommunen.

Det kommer vidare att bli nödvändigt att dra in och hejda bolagiseringarna i kommunen för att förhindra riskfyllda spekulationer, men samtidigt ha insyn i kommunens allmännyttiga bolag. Botkyrkapartiet kommer under den kommande mandatperioden att närmare granska de kommunala bolagens verksamheter i och för eventuella avvecklingar.

Partiet anser att kommunen måste underlätta för nämnder/förvaltningar att omfördela resurserna från de som går med 'vinst' till de som går med 'förlust' för att ge en större rörelsefrihet inom den totala budgeten.

Botkyrkapartiet vill återigen framhålla nödvändigheten av att ta bort all onödig byråkrati och att omorganisationer utan konkreta mål och resultat skall hållas tillbaka eller undvikas.

Botkyrkapartiet vill

" genom en vettig politik arbeta för en god kommunal ekonomi och sparsamhet med våra skattemedel och kommer att noga följa skatteutvecklingen under mandatperioden
" att ansvarsfrihet skall kunna avstyrkas vid överskridande av budgetar och att den/de ansvarige vid grovt överskridande omedelbart skall kunna avsättas
" att politiker och chefstjänstemän utbildas i samhällsekonomi
" att professionella ekonomer med olika erfarenhetsbakgrund upprättar en ekonomisk plan för kommunen
" att delar av IT-verksamheten läggs ut genom s.k. outsourcing
" att vid behov ha utomstående revision av kommunens affärer för att bättre kontrollera att budgetramarna hålles - SECOND OPINION
" underlätta för nämnderna att omfördela resurserna inom den totala budgeten
" avskaffa all onödig byråkrati och istället satsa på produktivt arbete inom olika verksamhetsområden.
" minska de kommunala borgensåtagandena
" dra in och hejda bolagiseringarna i kommunen och ha insyn i kommunens allmännyttiga bolag, för att förhindra riskfyllda spekulationer
" förändra det kommunala partistödet, som kan förbättra småpartiernas ekonomi och samtidigt minska kommunens utgifter
" hejda politikers mångsyssleri samt se över politikernas löner och de förtroendevaldas arvoden
" göra en handlingsplan för amortering av lånen

Upp igen

Sund arbetsmarknadspolitik skapar sysselsättning


Näringslivspolitik/ offentlig sektor
Arbetslösheten ligger fortfarande på en alldeles för hög nivå varför både kraftfulla/konkreta åtgärder och nytänkande måste till för att minska den och då främst ungdomsarbetslösheten.

Botkyrkapartiet anser att kommunen måste iaktta ett företagarvänligt klimat för att ytterligare stimulera och uppmuntra småföretagare att dels stanna kvar i och dels få fler att etablera sig i kommunen. Så till exempel skulle företag som utför hushållsnära tjänster kunna få vissa subventioner, som skulle ge ytterligare drivkraft för småföretagare och bli till nytta för kunder. Inför framtiden kommer det därför att bli angeläget för kommunen att förenkla regelverket för småföretagare och att man samtidigt skapar möjligheter till att ge nystartade småföretagare hyressubventioner under de två första åren, för att underlätta både för exempelvis marknadsföring och nyanställningar. Botkyrkapartiet kommer vidare arbeta för att arbetsgivaravgiften sänks eller slopas under det första året samt att karensdagarna minskas till 3 dagar.

Botkyrkapartiet anser vidare att kommunen måste satsa på småföretagarna och ge dem möjlighet och stöd att kunna exportera sina varor/tjänster till utlandet antingen detta är inom EU eller utanför. Kommunen måste med andra ord satsa riskvilligt kapital för att få igång sysselsättningen och ekonomin på ett positivt sätt.

En viktig åtgärd för att skapa förbättringar för näringsliv och sysselsättning är att kommunalskatten tas bort helt för lågpensionärerna i Botkyrka. Detta skulle skapa nya möjligheter för en ny grupp, som blir ekonomiskt starkare och får chansen att komma ut på marknaden för att köpa varor/ tjänster. Fler småföretag skulle kunna startas och etableras sig i kommunen. Fler botkyrkabor skulle få sysselsättning, vilket i sin tur skulle generera nya skatteinkomster till kommunen innebärande att det skattebortfall som skulle uppstå snabbt skulle kunna ersättas av nya 'friska' skattemiljoner. Med andra ord skulle den äldre generationen medverka till att sätta fart på Sverige.
Se under avsnitten Skattepolitik och Äldrevård/den äldre generationen.

Botkyrka kommun måste satsa på en större effektivitet genom bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen och utbildningsförvaltningen för att ge rätt utbildning vid rätt tillfälle åt kommunens ungdomar, se avsnitt skolan. På samma sätt bör kommunen kunna utveckla samarbete med Samhall i syfte att underlätta för handikappade att komma ut på arbetsmarknaden.

Inför de närmaste åren kommer det att bli nödvändigt att det skapas produktiva tjänster/arbeten inom den offentliga sektorn.

Kommunen måste dra ner på all onödig byråkrati inom administrationen - det är inte där de nya jobben skall finnas utan på basplanet.

Därutöver kommer partiet att initiera att AMS avvecklas inom de närmaste 5 åren samt att Arbetsförmedlingarna omstruktureras och effektiviseras genom förbättrad datorisering och neddragning av onödiga tjänster. Vidare måste reglerna för det s.k. friåret ses över och ändras för att få ut framför allt den yngre arbetskraften på arbetsmarknaden.


Botkyrkapartiet vill

" ge näringslivet förutsättningar, som ex. hyressubventioner, att skapa nya arbeten under längre tid, för att uppnå en ökad sysselsättning,
" att kommunen efter speciell prövning skall kunna ge riskvilligt kapital med återbetalning för t.ex. marknadsföring till seriösa små och medelstora företag
" skapa förutsättningar för företag att stanna kvar i kommunen, men även förutsättningar för nyetableringar utan överetableringar
" att företag som utför hushållsnära tjänster skall kunna erhålla vissa subventioner
" att kommunen i första hand utnyttjar ortens egna företag - men att upphandlingar sker inom ramen för EU om möjligt under konkurrens och på strikt affärsmässig grund och enligt EU:s regler
" uppmuntra nyskapande, samt bevara/återuppliva gamla yrken och hantverk
" arbeta för att statliga förvaltningar och fler industri/serviceföretag etablerar sig i kommunen
" skapa produktiva arbeten inom den offentliga sektorn
" att kommunen kontinuerligt uppdaterar information om tjänster och olika utbildningsgrenar
" uppmuntra företagen att samarbeta med utbildningsförvaltningen för att kunna erbjuda lärlingsplatser
" att utbildningsförvaltningen effektiviserar sitt arbete med Arbetsförmedlingen och Samhall
" att kommunen ställer kvalitativa krav på Arbetsförmedlingarna, AF, för att ge kommuninvånarna bättre service, samt bevakar att AF förmedlar de nya jobben till kommunmedborgare
" att utbildning inom olika vård/omsorgssektorer uppmuntras för att förbättra kvaliteten och ge nya arbeten
" att Komvux ges ökat ekonomiskt utrymme till att förverkliga nödvändig utbildning

Upp igen

Mark- och bostadspolitik - med Botkyrkaprofil -


Planering av bostäder, kommuncentra, park- och industriområden mm

Botkyrkapartiet anser inte att kommunen har skyldighet att på nytt ta på sig ansvaret för att bygga bort bostadsbristen i Storstockholmsregionen såsom man gjorde under miljonprogrammet på 1970-talet.

Nu råder det dessutom en stark överhettning av bostadsbyggandet inom regionen med ett osäkert finansieringssystem, varför bostadsbyggandet i kommunen måste hållas nere till ett minimum under de närmaste åren. Partiet anser att kommunen inte skall tillåtas växa med mer än upp till 77 - 78.000 invånare, d.v.s. att kommunen får anses ha byggt tillräckligt under de närmaste åren, se bp:s svar på Öp (översiktsplan) 2002.

Botkyrkapartiet ser det dock som naturligt att kommunen skall ha en viss framförhållning och större flexibilitet då det exempelvis gäller bostäder för ungdom och ensamhushåll, vilka ökar markant. Större lägenheter skulle med fördel kunna förändras till två mindre, en fyra blir två tvårummare.

Samma förhållande gäller planering av bostäder för äldre och handikappade i permanent- och korttidsboende samt servicelägenheter och gruppboende vilkas behov inom några år kommer att öka dramatiskt med tanke på befolkningsutvecklingen.
Botkyrkapartiet har som enda parti ifrågasatt inflyttningen av nyinvandrare till kommunen och ansett att det blir nödvändigt att bromsa nyinvandringen till invandrartäta kommuner. Partiet har delvis fått gehör för dessa synpunkter i och med att den nya 'Ebo-lagen' ändrats och skärpts genom att bidragen sänkts för nyinflyttade invandrare, asylsökande, som söker sig till invandrartäta kommuner.


Botkyrkapartiet anser att kommunen även måste satsa på utbyggnad av bostäder för inkomsttagare i det övre skiktet av mellaninkomstlägena för att få en inflyttning av skattekraft till Botkyrka, varvid områden som Riksten/F 18 i Tullinge, Lindhov i norra Botkyrka och Halldalen i Grödinge kan vara aktuella.

När det gäller Riksten/F18 har partiet från start sagt nej till förslaget om en mastodontutbyggnad och anser i stället att en försiktig utbyggnad på 100-150 bostäder/villor skall vara gällande, i syfte att skapa förutsättningar för återetableringar av andra tidigare verksamheter i området.
Då det gäller Hallunda gård och Norsborgs Vatten med omgivningar anser partiet att här inte får ske någon förtätning med bostäder utan dessa områden skall bevaras för framtiden och kommande generationer.


En försiktig utbyggnad av industriområden kommer med all sannolikhet att bli nödvändig för att främja framförallt småföretagare. Här kan Riksten/F 18 i Tullinge vara aktuellt med ett begränsat antal om ca 50 till 100 nyetableringar.

Partiet har tidigare varit emot att Årsta Partihallar etableras vid Loviseberg, och kommer inte att ställa sig bakom utbyggnad av verksamhet som genererar ökad tung trafik över Hågelbyleden.
Däremot anser man att det kan vara positivt att det byggs ett begränsat antal bostäder på intilliggande område vid Solhöjden.
Ett annat område som Botkyrkapartiet anser inte skall byggas ut i stor skala är Sjöudden vid Tullingesjön, (Hamringe). Området har till vissa delar klassats som bevarandeområde och självfallet skall detta respekteras. Partiet vill därför att en utbyggnad med ca 50 nya bostäder är mer rimligt än förslaget om 200. Därtill vill Botkyrkapartiet att Åvägen under de närmaste åren måste rustats upp för att dels de nu boende i området och dels nyflyttade skall kunna förflytta sig på ett säkert sätt.

Vid planering och utbyggnad av industrier bör mer hänsyn tas till elöverkänsliga personers situation och framförallt när det gäller uppförande av master för 3-G mobila nät.

Kommunen har ett socialt ansvar för att olika centra är välfungerande och skall självfallet göra vissa satsningar även om detta skulle falla delvis utanför den kommunala kompetensen. Botkyrkapartiet anser att Fittja centrum måste bli föremål för någon form av stöd för att inte förslummas och hela Fittja riskerar att utvecklas till ett getto. Botkyrkapartiet vill istället att kommunen blir en attraktiv kommun att bo och leva i, se avsnitt konsumentpolitik.

Kommunens profil med sin unika miljö och natur måste vara att rekreationsområdena bevaras och nya kommer till samt att stadsparker anläggs för att ytterligare förstärka Botkyrkaprofilen.
Tumba gärde intill Tumba centrum behöver inte byggas ut mer utan kan med fördel utvecklas till en sammanhållen stadspark och ger Botkyrkas centralort, Tumba, ett välkomnande intryck för både botkyrkabor och besökare.


Botkyrkapartiet vill


" att kommunen upprätthåller den serviceskyldighet som åligger den, nämligen information och samråd om byggplaner etc.
" att kommunen undviker nya dyra och onödiga skrytbyggen
" att nyinvandrarnas, asylsökandes, inflyttningar till nya bostadsområden följer den nya 'Ebo-lagen'
" att kommunen aktivt påverkar andra kommuner att ta sitt ansvar för länets bostadsförsörjning för att kunna ta emot nyinflyttade invandrare
" ej medverka till omotiverade hyreshöjningar i kommunens bostadsbolag
" att ett begränsat antal bostäder om ca 100 - 200 villor byggs på Riksten/F 18, Tullinge
" att ett begränsat antal arbetsplatser om ca 50-100 tillåts att etableras på Riksten/F18 för att möjliggöra återetablering av småflyg och annan verksamhet
" att ca 100 enbostadshus får uppföras vid Halldalen i Grödinge
" ta fram områden för småhusbebyggelse i norra Botkyrka exempelvis vid Lindhov
" att Sjöudden vid Tullingesjön endast byggs ut i liten skala, med ca 50 bostäder
" att mindre och enklare bostäder för ungdomar/ensamhushåll byggs in i befintliga bostadsområden
" omvandla större lägenheter till två mindre för ungdomar/ensamhushåll
" att Tumba gärde (Tunadalen) ej bebyggs ytterligare utan avsätts som markreserv för sammanhållen stadspark
" att Hallunda gård ej bebyggs med seniorbostäder utan bibehålls som kulturmark
" att kommunen skall eftersträva blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer,
" att kommunen tar socialt ansvar och satsar på både yttre och inre miljö i Fittja centrum
" ha en så kallad Eko- by i Uringe
" att kommunen stävjar svartbyggen
" att industriområden ej tillåts utvecklas i känsliga natur- eller kulturområden

Upp igen

Aktiv miljöpolitik - bevarar unik natur i Botkyrka -


En aktiv miljöpolitik är nödvändig för att bevara kommunens unika natur och miljö, så att kommunen skall kunna leva upp till handlingsplanen Agenda 21.

Med en sådan handlingsplan som kommunen har är det en självklarhet att det ej skall byggas ut mer än vad natur och miljö tål d.v.s. en synnerligen försiktig satsning på såväl företagsetableringar som bostäder, se under avsnitt Mark och bostadspolitik, sid.11.
Kommunen varken kan eller skall medverka till att det tillåts planering av bebyggelse på områden vid misstanke om förorenad mark. I lika hög grad gäller det att hushålla med resurserna, vilka kan tvinga fram hög energiåtgång vid nybebyggelse. Ett område som kräver osedvanligt hög energimängd för uppvärmning av bostäder och arbetsplatser skall självfallet inte tillåtas att utvecklas.
Samma regler skall även gälla för bekämpningsmedel och mediciner som inför framtiden måste vara miljöcertifierade för att förebygga försurningar och förgiftning av mark och vatten
.

Botkyrkapartiet har tidigare föreslagit att sjöarna Malmsjön/Getaren i Grödinge saneras för att hela å-systemet vid Kagghamraån skall räddas i syfte att möjliggöra havsöringens överlevnad, vilket är av riksintresse. Nu gäller detta även Bysjön i Tullinge som ingår i samma system och där avrinning/infiltration från F18 med stenkolstjära som avsiktligt lagts under flygbanorna som slutförvaring - likt lågaktivt kärnkraftsavfall - måste utredas och saneras för att undvika en miljökatastrof.

Botkyrkapartiet anser vidare att kommunen måste göra en fullständig kartläggning av samtliga sjö- och å -system för att kunna vidta åtgärder i tid. Som ex. kan nämnas att sjön Aspen bör saneras och området söder därom iordningställas för att bevara ett vackert rekreationsområde med höga natur- och kulturvärden.

Hallunda gård och Norsborgs Vatten med omgivningar är unika närströvområden med kulturhistoriska miljöer, vilka måste bevaras för framtiden och kommande generationer.

Då det gäller Riksten/F 18 i Tullinge anser partiet att detta område bör kunna få behålla en stor area som friluftsområde tillsammans med Lida, och att mindre miljöflygfält med småflyg och andra tidigare fungerande verksamheter kan få återetableras även om området byggs ut med småföretag och bostäder
.

Botkyrkapartiet har tidigare föreslagit att kommunen borde satsa på naturturism för att dels kunna bevara områden av riksintresse som ex. Kagghamraområdet och dels ge människor möjlighet att få uppleva en unik miljö.

Partiet har under den gångna mandatperioden föreslagit att kommunen tillsammans med Tumba Kulturfastighets AB - dotterbolag till Riksbanken - skall försöka utveckla området mellan Tumba Bruk och Vretarna, i centrala Tumba, till en botaniskträdgård. En sådan utformning av området skulle dels bevara karaktären av en unik kulturmiljö och dels bli ett positivt tillskott för en för kommunen lika positiv PR.

Därtill anser partiet att strandnära områden måste bevaras lika väl som s.k. 'gröna lungor' och naturvärda områden både skall kunna planeras och bevaras för kommande generationer.
Då det gäller lösningar för sophanteringen med kretsloppstänkandet som grund måste kommunen se över ytterligare alternativ, se Borås-modellen, för att inte riskera att binda sig för en dyrbar modell.

Samtidigt ser partiet det som nödvändigt att kommunen medverkar till att få fram nya tekniker för avfallshanteringen, varvid förpackningsindustrin skall uppmanas att hålla tillbaka utvecklingen av nya och många gånger onödiga produkter.

Botkyrkapartiet vill

" bedriva en aktiv miljöpolitik och upprätta en långsiktig miljöplan för att rädda och bevara vår unika Botkyrkanatur och skall vid behov beivra miljöbrott
" att bekämpningsmedel och mediciner måste miljöcertifieras inför framtiden
" att en botanisk trädgård utvecklas i centrala Tumba
" att strandnära områden skyddas
" att 'gröna lungor' och naturvärda områden i kommunen planeras och bevaras
" tilldela miljö- och hälsoskyddsnämnden resurser för att kommunen skall kunna sanera hela sjö- och å -systemet vid Malmsjön/Getaren, Bysjön och Kagghamraån
" att miljö- och hälsoskyddsnämnden ser över samtliga sjö- och å -system i kommunen för vidtagande av åtgärder som ex. sjön Aspen och Brosjön
" att Hallunda gård och Norsborgs Vatten med omgivningar skall avsättas som naturområden
" att kommunen utvecklar naturturismen vid bl.a. Kagghamraområdet i Grödinge
" att kommunen inte accepterar industrietableringar utan föregående utredning om miljökonsekvenserna i enlighet med Miljöbalken
" tillsammans med övriga Södertörnskommuner bedriva en massiv kampanj mot miljöfarliga produkter


Upp igen

Bättre kommunikationer och infrastruktur - trafiksäkrare miljö för botkyrkaborna -


Botkyrkapartiet anser det synnerligen angeläget att kommunens vägnät blir föremål för en genomgripande granskning för att kommuninvånarna skall kunna få en bättre framkomlighet med hög trafiksäkerhet. Detta kan gälla allt från Hallundaleden och Botkyrkaleden i norr till väg 226 och 225 i Tullinge och Grödinge i söder samt också mindre vägar som Åvägen i Hamringe (Tullinge) och Vattravägen i Uttran. Såväl rondeller som gång- och cykelvägar måste bli föremål för standardhöjningar med en förbättrad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. Hela kommunens kommunikationsnät måste därför få en ordentlig analys, varvid småflygets verksamhet måste ingå som ett framtida alternativ i infrastrukturen. Berättigade krav om förbättringsåtgärder om infrastruktur och kommunikationer som kommer från botkyrkaborna skall tillgodoses. En generell hastighetsbegränsning på 30 km/tim bör införas på samtliga vägar inom alla tätbebyggda bostadsområden för att åstadkomma en lugnare trafikrytm, samtidigt måste kollektivtrafiken förbättras och det bör utredas om s.k. 'vinkbussar' kan införas på kommunens vägar.

* * * *

Botkyrkapartiet anser inte att kommunen skall tillåta att Lindhovsleden byggs då denna enbart kommer att få marginell betydelse för fordonstrafik, men inkräkta stort både inom tätbebyggt område i Vretarna och naturområdena vid Lindhov och sjön Aspen. Partiet kommer att arbeta för att det istället kommer till stånd en försiktig utbyggnad av bostäder utmed E 4 vid Lindhov, se avsnitt Mark och bostäder.

Partiet kan inte heller se att det finns tillräckliga skäl att förlägga en större partihandel, vid Loviseberg, som har ett högt natur- och kulturvärde och är ett rekreationsområde för många kommuninvånare. Förutom att verksamheten kommer att belasta vägnätet uppstår buller och nedsmutsning för kringliggande bostadsområden utmed hela Hågelbyleden, som exempelvis förbi Alby och Nackdala. Därutöver bör man även uppmärksamma att kyrkogården Lilla Dalen inte längre kan komma att bli den rofyllda plats den nu är om trafikmängden kommer öka utmed Hågelbyleden.

Partiet anser att väg 226 skall utredas på sådant sätt att både blir säker och hållbar för en längre period och får i fortsättningen inte bli föremål för en rad åtgärder som mer eller mindre kan liknas vid ett lappverk. Sålunda måste vägen med förbifart Tullinge, som varit aktuellt under år 2005, även omfatta förbifart Tumba och Vårsta. Lösningar som exempelvis med tunnelalternativ eller utnyttjande av korridoren längs Grödingebanan bör här utredas.

Kommunen har förslag på planer att avsätta markreserv för väg 226 vid Lillmalm i Vårsta, vilket partiet ställer sig synnerligen tveksam till och anser att man måste finna en annan lösning på vägdragningen i syfte att bevara en god boendemiljö och ett vackert rekreationsområde.
Kommunen bör självfallet planera för markreservation längs de vägar som kan förväntas att byggas ut för framtida behov.

Botkyrkapartiet har tidigare sagt nej och säger fortfarande nej till en civil inrikesflygplats inom kommunens gränser och på Södertörn. I nuvarande läge föreligger ingen större risk för att en flygplats kommer att etableras varken i Grödinge vid Hall eller i Tullinge på F 18 då Sigtuna kommun förhandlat med regeringen om en 4:e bana på Arlanda.
Detta är ett alternativ som Botkyrkapartiet tidigare förespråkat, dock bör man ha i minnet att Bromma flygplats' framtid ännu ej är beslutad, vilket kan komma att leda till att det återigen kan komma upp en flygplatsdebatt efter valet 2006. Botkyrkapartiet kommer att noggrant följa och bevaka utvecklingen vad gäller flygplatsfrågan med medföljande infrastruktur och precis som tidigare kommer partiet att föreslå Stockholm-Skavsta som ett alternativ till Bromma med en utbyggnad av en snabbjärnväg Stockholm C - Flemingsberg - Södertälje Syd -Skavsta.

Därtill anser partiet att Grödinge-banan måste göras utrymningssäker för att förhindra olyckstillbud eller katastrofer. Kommunen skall i detta avseende ställa sig positiv till att ha en katastrofplan/grupp för att kunna möta olyckor och katastrofer av olika dignitet, antingen detta gäller i trafiken eller i naturen. Katastrofplanen skall självfallet vara offentlig samt spridas till samtliga kommuninvånare.

Botkyrkapartiet vill

" att förslag om förbättringsåtgärder i infrastrukturen som kommer från botkyrkaborna skall i görligaste mån tillgodoses
" att väg 226 skall bli en förbifartsled förbi Tullinge, Tumba och Vårsta
" att markreservation planeras för utbyggnad av vägar som kan uppstå för ett framtida behov
" att ett miljöflygfält för småflyg och tidigare verksamheter på F 18/Riksten i Tullinge skall kunna återetableras
" att en civil inrikesflygplats ej etableras i kommunen eller på Södertörn
" att markreserv för vägutbyggnad av 226 i Vårsta genom Lillmalm ej avsätts
" att Lindhovsleden ej planeras eller byggs ut
" att Åvägen rustas upp omgående
" att rondellerna i kommunen skall rustas upp och bli trafiksäkra
" att kommunen inför generell 30-gräns på vägarna i tätbebyggda bostadsområden
" att en offentlig katastrofplan upprättas och kontinuerligt uppdateras
" att det satsas på effektiva tvärförbindelser mellan Botkyrka och andra Södertörnskommuner, som avlastning av bl.a. väg 225 genom Vårsta (Nynäs-S-tälje)
" att det satsas på bättre kollektivförbindelser inom kommunen, exempelvis med minibussar, s.k. 'vinkbussar' på kommunens vägnät
" att P-platserna vid kommunens tunnelbane- och pendeltågsstationer byggs ut ytterligare och skall vara avgiftsfria
" ej medverka till prishöjningar inom kollektivtrafiken

Upp igen

Realistisk integrations- och invandringspolitik - en positiv utveckling -


Realistisk integrations- och invandringspolitik
Kommunen har under flera år genom statliga beslut tvingats till att tillämpa en alltför generös flykting/invandringspolitik. Vissa områden i Botkyrka har idag en så stor invandrarbefolkning att det föreligger såväl ekonomiska som sociala svårigheter att hantera nuvarande situation även om temporära statliga bidrag givit en viss lindring under de gångna mandatperioderna. Det kan bara konstateras att resultatet blivit en misslyckad integrationspolitik.


* * * *
Botkyrkapartiet har i tidigare kommunalpolitiska program framhållit att kommunen måste arbeta på att förhindra en fortsatt nyinvandring till Botkyrka och nu har det gått så långt att kommunen tvingas inse att det måste bli ett stopp för fortsatt mottagande av flyktingar/ invandrare. Kommunen måste få en rejäl chans att återhämta sig efter tidigare års förda politik för att över huvud taget kunna leva upp till ett integrationsprogram som är värt namnet och samtidigt försöka förbättra kommunens idag något skamfilade rykte.

Botkyrkapartiet har tidigare föreslagit en regeländring om den fria bosättningsrätten för invandrare, den s.k. 'Ebo-lagen', i syfte att förmå nyinvandrare att bosätta sig på orter som inte är fullt så invandrartäta. Denna bedömning har även flera kommuner som exempelvis Malmö och Göteborg under den gångna mandatperioden gjort. 'Ebo-lagen' har nu ändrats i vissa delar vad gäller skärpning av bidragsystem från staten till asylsökande för att förmå dessa att ej bosätta sig i kommuner, som redan är invandrartäta i syfte att försöka bromsa ytterligare inflyttning till sådana kommuner. Samtidigt vill man naturligen också att fler kommuner i landet måste ta ansvar för mottagande av nyinvandrare.
Botkyrkapartiet kommer att fortsätta initiera ytterligare förslag om ändringar och eventuella uppstramningar i syfte att ge nyinvandare ett humant mottagande, om det visar sig att 'Ebo-lagens' nya regler ej ger det förväntade resultatet.

Partiet anser att invandrarbefolkningen skall ha samma skyldigheter och rättigheter som övriga kommuninvånare, vilket ej ha möjliggjorts med nuvarande integrationspolitik. Härvidlag kan det dock under viss tid bli nödvändigt med en begränsning av inflyttning för nyinvandrare till både nya och befintliga bostadsområden med upp till 15 - 20 % på samma sätt som förekommer i olika länder inom EU och Schweiz.


Ett krav som Botkyrkapartiet fört fram sedan mitten på 90-talet är att pensioner för ålderspensionärer bland invandrare skall betalas ut via Försäkringskassan har nu verkställts. Partiet har hela tiden hävdat att detta skall ses som ett led i integrationsarbetet och utan särbehandling av invandrarbefolkningen.
Därutöver anser partiet att kommunen även måste kunna ifrågasätta om statliga bidrag som idag betalas ut till invandrare och belastar den kommunala budgeten skall överföras till staten i sin helhet. Botkyrkapartiet anser att detta är ett ansvar för staten, som måste läras att ta sitt reella ansvar för sin förda flykting/invandringspolitik i syfte att underlätta för det fortsatta integrationsarbetet.

Botkyrkapartiet anser däremot att det är ett resursslöseri att kommunen inte använder sig av välutbildade invandrare, vilka rimligen borde få sysselsättning inom de områden de är utbildade för. Partiet vill därför att kommunen satsar på dessa grupper för att underlätta för dem att komma ut på arbetsmarknaden och in i det svenska samhället. På så sätt visar kommunen att man verkligen vill utföra ett konkret integrationsarbete och att man vill lämna den misslyckade integrationspolitiken bakom sig för att istället kunna gå mot en positiv utveckling för Botkyrka.

Botkyrkapartiet vill

" bromsa nyinvandringen till Botkyrka under de kommande åren i syfte att ge möjligheter till ett humant mottagande och positiv integration
" att kommunen följer den nya 'Ebo-lagen' för nyinvandrare och bevakar de nya reglernas konsekvenser
" att kommunen aktivt arbetar för att länets rikare kommuner skall tvingas till att ta emot nyinvandrare och ta sin del av ansvaret för invandringen till Stockholms län
" att inflyttning av nyinvandrare till nya bostadsområden begränsas till ca 15 - 20 %
" att kommunen skall ge aktivt stöd till de invandrare som önskar flytta från kommunen och sträva efter att få ner antalet nyinvandrare i befintliga bostadsområden
" satsa på att även välutbildade invandrare kommer ut på arbetsmarknaden
" att samtliga bidrag för invandrare förs över till statens ansvar
" ge nyinvandrarna bättre möjligheter att kunna assimilera sig till det svenska samhället
" att invandrare, utan svenskt medborgarskap, som dömts för brott av svenska domstolar skall ha möjlighet att avtjäna sin strafftid i sitt hemland
" att alla medborgare behandlas lika inför lagen

Upp igen

Offensiv socialpolitik - för ett tryggt Botkyrka -


Botkyrkapartiet anser att kommunen måste bedriva en offensiv socialpolitik utan flumfilosofi och skall självfallet följa fastlagd riksnorm vid utbetalning av försörjningsstöd och ställa den enskilda individen i centrum. För partiet är det en självklarhet att budgeten för socialpolitiken och verksamheten inom socialnämnden inte expanderar okontrollerat. Det är en nödvändighet att ha en balanserad budget även inom denna sektor.
Från mitten av 1990-talet har Botkyrkapartiet krävt att pensioner till ålderspensionärer bland invandrare ej skall betalas ut genom bidragssystemet. Från årsskiftet 2002/2003 betalas dessa numera ut genom Försäkringskassan. Därutöver måste kommunen även kunna få ifrågasätta om samtliga bidrag som idag går till invandrare och nu belastar socialnämndens budget skall kunna överföras till staten i sin helhet.


I takt med att situationen på arbetsmarknaden förbättras eller försämras kommer behovet av försörjningsstöd att minska eller att öka.

Botkyrkapartiet anser att här kan medel överföras från försörjningsstöd till stöd för frivilliga organisationer som arbetar med missbrukarvård, och partiet kommer att föreslå överföring av anslag samt ett mer positivt bemötande från kommunen till organisationerna än vad fallet är idag.

Botkyrkapartiet kommer aktivt att arbeta för en socialpolitik som ställer krav på individen och att ett försörjningsstöd alltid skall följas av en handlingsplan för klienten - ett krav till medverkan med en motprestation.

Våldet i samhället ökar och är ofta en följd av svåra sociala problem som leder till utanförskap och kriminalitet bland såväl yngre som äldre. Botkyrkapartiet anser därför att polisens resurser måste förstärkas i syfte att de skall kunna arbeta med förebyggande verksamhet som ex. att besöka skolor, fritids- och ungdomsgårdar. Partiet ser det som positivt att patrullerande polis - d.v.s. närpolis - förstärks och återinförs för att skapa trygghet ute i samhället. Brott skall beivras, så även klotter och vandalisering.

Det allt grövre kvinnovåldet i samhället kräver att kommunen inte prutar på bidragen till frivilliga organisationer som arbetar ideellt. De gör stora insatser för kvinnor i nöd, som ex. kvinnojourer.
Dessutom anser partiet att en kommunal Kris- grupp inrättas för att kunna ta hand om de allt fler återkommande grövre våldssituationer i samhället varvid enskilda invånare har behov för råd, stöd och hjälp. En sådan krishanteringsgrupp skall självfallet ligga utanför de reguljära nämnderna, vilka dock kan bli efterfrågade som specialiststöd i vissa lägen. Botkyrkapartiet anser därför att det är av vikt att föra en offensiv socialpolitik som skapar trygghet för den enskilde
.
Botkyrkapartiet har tidigare framfört och framför fortfarande att all onödig byråkrati måste bort inom administrationen och att detta inte gäller minst inom socialförvaltningen, exempelvis inom individ- och familjeomsorgen.

Botkyrkapartiet vill

" att kommunen under mandatperioden kräver att samtliga socialbidrag för invandrare tas över av staten, som måste ta sitt ansvar för invandrings- och flyktingpolitiken i sin helhet
" ha kortare handläggningstider för utredningar
" att resurser till polisen avsätts i förebyggande syfte
" att patrullerande poliser - närpolisen - återinförs
" ge mer resurser till handläggarna på fältet mindre till byråkratin
" att kommunen ger utökat stöd till frivilliga organisationer för att deras resurser och erfarenheter skall komma till praktisk användning
" att kommunen lämnar fullt stöd till kvinnojourer
" att kommunen iakttar stor noggrannhet med utskänkningstillstånd till krogarna
" att all onödig byråkrati i socialtjänsten tas bort


Upp igen

Omsorgspolitik med ansvar - bra miljö för barn, ungdomar och handikappade -


Barnomsorg
Botkyrkapartiet anser att kommunen måste sträva efter att få större flexibilitet inom barn-omsorgen med flera alternativa former för omsorg där föräldrarna skall ha en självklar valmöjlighet eller valfrihet.
Småbarnsförälder/föräldrar som föredrar hemmet som ett alternativ skall kunna få någon typ av lägre ersättning från kommunen eller motsvarande ex. familjedaghemmens - men framför allt skall denna tillsynsform eller omsorg vara pensionsgrundad. Partiet kommer att uppmuntra de företag som önskar driva barnomsorg i egen regi, varvid viss ekonomisk ersättning skall kunna erhållas av kommunen.

Arbetslösa föräldrar som söker jobb måste självfallet få rätten till att ha full tid för barnomsorg på dagis även under lov och sommartid för att inte försvåra deras situation. De skall ha möjlighet till att verkligen kunna söka arbete, vilket innebär att den s.k. 15-timmars gränsen i kommunens barnomsorg tas bort.

Kommunen har infört en maxtaxa inom barnomsorgen, vilket innebär en ekonomisk lättnad för en hel del barnfamiljer. Botkyrkapartiet har sagt ja till maxtaxan, men vill varna för den ekonomiska utvecklingen, som kan ge oanade konsekvenser längre fram för både barnfamiljernas och kommunens ekonomi. Samtidigt anser partiet att det föreligger risk för att kvaliteten inte kan säkras inom barnomsorgen inför framtiden med den utformning som maxtaxan fått. Botkyrkapartiet kommer noggrant att följa utvecklingen av maxtaxan, och är berett att ompröva tidigare fattat beslut i frågan.

Botkyrkapartiet vill

" att småbarnsföräldrar skall ha rätten till att fritt välja barntillsynsform
" att småbarnsföräldrar skall ha möjlighet att ha hemmet som ett alternativ för barntillsyn - mot pensionsgrundad kommunal ersättning
" att föräldrar som söker arbete har rätt att ha full tid inom barnomsorgen
" inte ha överinskrivning på daghemmen
" att det satsas på fler och mindre daghem/grupper - skall kunna drivas även i stiftelseform
" att föräldrakooperativa daghem skall kunna inrättas i kommunen
" stödja företag som vill starta daghem i egen regi
" att följa utvecklingen av maxtaxans utformning i syfte att förhindra en framtida skattehöjning

Ungdomsomsorg
Botkyrkapartiet anser att kommunen även här måste ha större flexibilitet och utnyttja befintliga resurser som uppenbart finns - exempelvis idrottsföreningarna och andra föreningar som skulle kunna ge ungdomar sysselsättning och skapa aktiviteter som förebyggande åtgärder mot det allt mer ökande våldet i samhället.

Botkyrkapartiet vill

" att varje kommundel skall ha patrullerande kvarterspolis som samarbetar med skola, fritidsgårdar och föreningsliv
" att kommunen ger idrottsföreningarna stöd och möjligheter att kunna ge ungdomar sysselsättning
" att ungdoms/fritidsgårdar får ökade resurser för öppethållande även under helgerna och skollov
" att missbrukande ungdomar bereds meningsfull sysselsättning under kunnig och pedagogisk ledning
" att föräldraföreningen mot narkotika i Botkyrka (FMN) ges aktivt stöd för kvällspatrullering och uppsökande verksamhet i s k 'kvartar'


Handikappomsorg
De som drabbats av olika funktionshinder eller annat handikapp måste få tillgång till all den offentliga verksamhet som erbjuds i kommunen och då kommer det att bli nödvändigt att kommunen ger den service som dessa botkyrkabor har rätt till.
Med små medel kan kommunen mycket väl åstadkomma bättre tillgänglighet i Botkyrka och detta måste kunna genomföras redan under de två första åren av den nya mandatperioden.

Försäkringskassans handläggningstider för de handikappade måste kunna anpassas till verklighetens situation, för att underlätta och nå fram till de mål som satts upp i kommunen.

Botkyrkapartiet vill

" att kommunens plan om tillgänglighet för de handikappade genomförs under de två första åren av den nya mandatperioden (2007-2009)

" att kommunen kontinuerligt uppdaterar sin hemsida med information till funktionshindrade om framkomligheten vid kommunens olika centra m.m.

" arbeta för en god handikappomsorg genom bättre beredskap som skall vara en självklar rättighet för alla



Upp igen

Klok skolpolitik - en utveckling för framtiden -


Det har alltid varit och kommer även fortsättningsvis att vara en klok skolpolitik att satsa på utbildning för att kunna utveckla ett land i positiv riktning och att investera i utbildning för barn och ungdom skapar dels goda förutsättningar för ett samhälles framtida utveckling och dels förutsättningar för ett samhälles sociala stabilitet.

Det är en nödvändighet för att kunna ge barn och ungdom en framtidstro på ett samhälle, Botkyrka kommun, som man senare vill vara med att utveckla, arbeta och leva i, varvid en grund som etik/humanism åter bör värdesättas. "Bildning är det som blir över när vi glömt det vi lärt oss" (Halifax, 1633- 1695)

Skolan måste få sådana resurser att dess mål skall vara att ge utbildning enligt den fastlagda skolplanen såväl i grundskolan som i gymnasieskolan samt få möjlighet att kunna upprätthålla god ordning i klasserna.


Grundskolan
Grundskolan skall ge kunskaper och färdigheter i det svenska språket som möjliggör fortsatta studier för eleverna samtidigt som kommunen måste ge tydliga signaler om ett effektivare utnyttjande av skolans resurser. Detta kan gälla allt från lärare/skolledning/planerare/chefer/ skolpersonal i övrigt till läromedel/lokaler/skolmat etc.
Eleverna bör även få tillgång till särskilda s.k. 'läshus' där de kan få möjlighet till att studera i en tystare och lugnare miljö.

Botkyrkapartiet har under ett flertal år hävdat att modersmålsundervisningen i grundskolan inte givit till resultat att eleverna blivit 2-språkiga utan istället har denna undervisning skapat ett nytt skikt som blivit halvspråkigt och varken behärskar svenskan eller sitt egna modersmål. Det är bara att konstatera att undervisningen i dess nuvarande form är onödig och synnerligen dyrbar för kommunen. Det finns all anledning att ändra och modernisera modersmålsundervisningen vid kommunens grundskolor och göra den till en frivillig undervisningsform.

I dagens IT-baserade samhälle finns det stora möjligheter till att skolan följer med utvecklingen genom att utnyttja den resurs som datortekniken erbjuder vid distansinlärning. Denna undervisningsform skulle erbjuda en markant förbättring i den individuella inlärningsformen när det gäller modersmålsundervisning.
Samtidigt vill partiet peka på att invandrarföreningar som vill bedriva modersmålsundervisning skall uppmuntras genom aktivt stöd då detta kan ses som ett utomordentligt komplement till övriga undervisningsformer.

Partiet ser det som naturligt att friskolor som etablerar sig i kommunen skall ha samma möjligheter som de kommunala skolorna. Självfallet måste även nu och i framtiden en analys och konsekvensbeskrivning göras av den numera införda skolpengen.

Tunaskolan i Tumba har byggts ut till en f - 9 skola med plats för ca 750 elever. Trots storleken på skolan kommer den inte att räcka till och om ett par år kommer behovet av en lågstadieskola att växa fram.
Botkyrkapartiet anser att kommunen måste planera för en lågstadieskola i Vretarna.

Det kommer alltid att finnas elever på olika inlärningsnivåer där vissa behöver särskilt stöd i skolan och kommunen bör här tänka på att åter införa mindre grupper i syfte att ta till vara varje elevs förutsättning. Vidare bör kommunen överväga om åk 9 kan bli ett 'preparandår' med valmöjlighet för den enskilde eleven att läsa in ämnen som är av intresse för att kunna gå vidare i exempelvis yrkesinriktad utbildning på gymnasiet, t.ex. Södertörns Fria Hantverksgymnasium i Skyttbrink.

Därutöver anser Botkyrkapartiet att SYO/yrkesvägledarna skall stärka informationen till eleverna och hålla sig uppdaterade om arbetssituationen.

Elevvården vid kommunens grundskolor måste få ökade resurser för att skapa förutsättningar att förbättra arbetsmiljön och självfallet även få förutsättningar att kunna förbättra och fördjupa ett samarbete med PBU.

Botkyrkapartiet vill

" satsa på barn och ungdom - vår framtid - genom små klasser och arbetsenheter
" att skolorna skall följa kommunens skolplan ge alla skolor samma standard och förhindra orättvisa och segregerade skolformer
" ha ett effektivt utnyttjande av skolans resurser
" ha ökade ekonomiska resurser till skolans kärnverksamhet
" att åk 9 kan bli ett s.k. 'preparandår'
" att samtliga elever skall få egna läromedel
" att undervisningsspråket i skolan skall vara svenska och genomföras av utbildade lärare
" att modersmålsundervisningen sker utanför skolan och i frivillig form med bland annat distansinlärning genom IT.
" att kommunen kräver lagändring om modersmålsundervisningen i skolan
" ha enstaka hemspråkslärare kvar, som skall vara väl insatta i det svenska språket, för att kunna ingå som extra stödresurs i den reguljära undervisningen
" ha en bred satsning på utbildade speciallärare (S.A.S - lärare) som skall ge undervisning i det svenska språket till både invandrarelever och svenska elever
" att en lågstadieskola byggs i Vretarna
" att friskolorna skall ha samma möjligheter som de kommunala skolorna
" att elevvården tilldelas ökade resurser för att förbättra elevernas och personalens arbetsmiljö
" vidta kraftåtgärder mot drog- och alkoholmissbruk i samarbete med föräldrar, skola, polis och kommun
" att skolan tar krafttag mot skadegörelse och att disciplinära åtgärder skall kunna vidtas mot elev som brukat våld
" att 24-timmars regel införs för avlägsnande av klotter
" att svenska seder och bruk skall vara vägledande för skolans arbete
" att bygdeskolorna bevaras

Gymnasieskolan
Botkyrkapartiet har tidigare lagt fram förslag om förbättringar av gymnasieskolans utveckling och kommer att fortsätta med detta arbete. Gymnasieskolan är visserligen frivillig, men skall självfallet lägga en god grund till såväl högskolestudier som yrkesutbildningar längre fram. Ett krav som den yngre generationen med all rätt har att ställa.

Tumba Gymnasieskola har blivit föremål för en rejäl fysisk upprustning, som kommunen nu måste förvalta på ett för ungdomen positivt sätt. Botkyrkapartiet ser det som en självklarhet att NV-programmet, naturvetenskap, med olika profiler kommer till stånd snabbt, för att botkyrkaungdomen skall veta om att de har förmånen att kunna söka sig till ett gymnasium med hög kvalitet på hemmaplan.

I Tullinge gymnasieskola finns bl.a. omvårdnadsprogrammet som kommunen måste försöka göra attraktivt då det redan idag föreligger en brist inom vårdyrkena - och än värre kommer det att bli.
På olika håll i landet har man bl.a. prövat med betalda sommarkurser för grundskoleelever, som fått prova på vad utbildning inom vård och omsorg innebär.

Samtidigt har man också givit eleverna i uppdrag att redogöra för sina nyvunna kunskaper genom att undervisa yngre studiekamrater. Botkyrkapartiet anser att detta kan vara en modell som kommunen skulle kunna pröva i syfte att attrahera både flickor och pojkar till högskolestudier och vårdyrkena.

Det borde vara en självklarhet att varje elev som lämnar gymnasiet skall ha fått grundläggande utbildning för att kunna komma ut på arbetsmarknaden och även att kunna fortsätta utbildningen på högskolan. Botkyrkapartiet anser därför att det finns fog för att gymnasieskolorna satsar på lärlingsutbildningar, som ger praktikplatser och kan leda till fasta arbeten längre fram. Botkyrkapartiet anser att rena yrkesinriktade utbildningar som ex. vid Södertörns Fria Hantverksgymnasium måste kunna få större resurser.
Partiet vill att kommunen prövar att införa ett privatekonomiskt program, som ger grundläggande kunskap om privatekonomin.


Botkyrkapartiet är skeptisk till att utbildningsförvaltningen har fått för stor administration genom att ta över områden som egentligen åvilar Arbetsförmedlingarna.

Botkyrkapartiet vill

" att NV-programmet återinförs vid Tumba Gymnasium
" att kommunen satsar på betalda sommarkurser för grundskoleelever, vilka skall attrahera till utbildning inom omvårdnadsprogrammet i Tullinge gymnasieskola
" att linjer med lärlingsutbildningar införs vid kommunens gymnasieskolor
" att Södertörns Fria Hantverksgymnasium får ökade resurser
" att kommunen inför privatekonomiskt program vid 2 av gymnasieskolorna
" att friskolorna skall ges samma möjligheter som de kommunala skolorna
" att Komvux ges ekonomiskt stöd för nödvändig utbildning
" att kommunen ställer kvalitetskrav vid anställning av både skolledningar och chefer inom administrationen
" vidta kraftåtgärder mot drog- och alkoholmissbruk i samarbete med föräldrar, skola, polis och kommun
" att kommunens samtliga skolor under de närmaste åren renoveras och rustas upp vad avser exempelvis ventilation, städning etc.
" att elevvården tilldelas ökade resurser för att förbättra elevernas och personalens arbetsmiljö
" att mer resurser satsas på förebyggande utbildning som ex. hjärt-lungräddning och brandbekämpning

Upp igen

Den äldre generationens berättigade krav och behov- Äldrevård och äldreomsorg -


Botkyrkapartiet vill härmed tydliggöra vad den äldre generationen innebär, då detta är en stor och angelägen fråga. Då det gäller den äldre generationens behov kan dessa i många fall inte anses vara tillgodosedda och som i många fall fått kritik från bl.a. länsstyrelsen och socialstyrelsen.
Trots att det är känt att den äldre generationen blir större och att de 'yngre' äldre och de 'äldre' äldre - d.v.s. över 65 respektive över 85 år - blir allt fler kan man fortfarande efterlysa acceptabla lösningar för denna generations berättigade krav och behov. Det skall därför vara en självklarhet att den äldre generationen måste få ett större inflytande över sin situation och måste få vara med att fatta beslut som rör dess egna framtid. Botkyrkapartiet anser därför att det måste bli nödvändigt att den äldre generationen skall vara representerade i nämnder och styrelser för att därmed bli delaktiga i olika beslutsprocesser.

Låt den äldre generationen få medverka till att sätta fart på Sverige.

En synnerligen viktig åtgärd för att skapa förbättringar för den äldre generationen är att kommunalskatten tas bort för lågpensionärerna med inkomst upp till ca 10 000 kr., som i Botkyrka rör ca 2200 personer. För kommunen skulle detta betyda ett skattebortfall på ca 25 miljoner motsvarande ca 25 öre på skattesatsen, se skatteavsnittet sid. 7. Men samtidigt skulle det skapa möjligheter till att en ny grupp blir ekonomiskt starkare och får chansen att komma ut på marknaden för att köpa varor/ tjänster. Fler småföretagare skulle kunna startas och etableras sig i kommunen. Fler botkyrkabor skulle få sysselsättning, vilket i sin tur skulle generera nya skatteinkomster till kommunen innebärande att det skattebortfall som skulle uppstå snabbt skulle kunna ersättas av nya 'friska' skattemiljoner, samtidigt som bidragsberoendet skulle kunna hållas tillbaka. Med all sannolikhet skulle en skattebefrielse för lågpensionärerna ge dessa både bättre hälsa och friskare liv med en behagligare tillvaro. Med andra ord låt den äldre generationen medverka till att sätta fart på Sverige.
* * * *


Äldrevård och äldreomsorg
Det är av vikt att ha klart för sig att äldrevård och äldreomsorg är två skilda begrepp. Äldrevård skall bedrivas vid våra sjukhus på geriatriska kliniker och äldreomsorg vid kommunens sjukhem och annat äldreboende.

Tyvärr har sjukhusen stor benägenhet att skriva ut s.k. medicinskt färdigbehandlade patienter för snabbt, vilket innebär att kommunen får ta över ett ansvar, som man egentligen inte haft kompetens för och ännu ej skaffat sig. Kommunen måste därför utöva stark påtryckning mot landstinget att utöka antalet platser vid de geriatriska klinikerna för att inte tredje part, patienterna, skall komma i kläm. Dessutom måste man tillgodose Tumba sjukhems, numera Tumba äldreboende, behov om utökat antal platser med större personaltäthet. Kommunen måste vara väl medveten om att det blir fler och fler äldre som kommer att bli i behov av omsorger på olika nivåer och åtgärder.
Botkyrkapartiet anser att kommunen måste vara mer aktiv då det gäller att utveckla äldreboenden, ålderdomshem och annat boende för äldre och handikappade och upprätta en äldreomsorgsplan.

Tumba äldreboende drivs i kommunal regi med forskningsanknytning i geriatrik (åldrandets sjukdomar) vilket Botkyrkapartiet krävt vid ett flertal tillfällen. Partiet har tidigare fört fram förslag om hur Tumba äldreboende skall kunna utvecklas både kvalitativt och kvantitativt - och med det också visat vägen för en god framförhållning avseende planering av äldrevård och äldreomsorg.
Äldreboendet skulle då kunna få en helt ny profil, innebärande ett lyft för äldreomsorgen i kommunen - ett nytänkande med ny modell -BOTKYRKAPROFILEN.

Botkyrkapartiet har tidigare varit pådrivande då det gällt att få fram ålderdomshem i Tullinge, och har även föreslagit utbyggnad av ålderdomshem i Vårsta/Grödinge och avlastningslägenheter i ålderdomshemmet Allégården.
Botkyrkapartiet kommer att arbeta vidare på att det byggs ut både små ålderdomshem och fler och mindre servicehus i respektive kommundel som ex. i Fittja, Hallunda och Tumba.

I preventivt syfte kommer det att bli nödvändigt att kommunen satsar på att ge den äldre generationen bättre ekonomiska villkor för att hålla tillbaka O-hälsotalet, se ovan, samtidigt som man måste se till att inrätta friskvård för äldre, genom s.k. seniorgym.

Botkyrkapartiet vill

" att kommunalskatten ej skall tas ut av lågpensionärerna
" att den äldre generationen skall vara representerade i kommunens beslutande organ
" att kommunen upprättar en äldrevårds- och äldreomsorgsplan
" att kommunen upprättar ett äldreboende i Vårsta/Grödinge
" att kommunen satsar på friskvård för äldre s.k. seniorgym
" att kommunen avkräver landstinget fler platser inom geriatriken
" arbeta för en god äldreomsorg genom bättre beredskap som skall vara en självklar rättighet för alla
" att Tumba äldreboende drivs enligt BOTKYRKAPROFILEN
" att Tumba äldreboende får 25 till 30 nya platser på Rehabavdelningen
" ha en höjd grundbemanning vid Tumba äldreboende
" att fler och små ålderdomshem uppförs i varje kommundel i Botkyrka
" att fler och mindre servicehus för olika typer av boende uppförs i kommunen
" att fler avlastningslägenheter byggs ut och att avlösarservice skall vara en naturlig tillgång för anhöriga
" att kommunen inrättar små familjehem för senildementa (Alzheimers sjukdom)
" att alternativa vårdinsatser prioriteras så att de kommer dem tillgodo som bäst behöver dessa

Upp igen

Kultur/Fritid- variationer för mångfald -


Botkyrkapartiet anser att kultur och tradition ger oss identitet och stärker känslan för vårt kulturarv.

Partiet anser det vara viktigt att alla kommundelar kommer i åtnjutande av biblioteksverksamhet, som styrs av bibliotekslagen, den enda lag som Kultur/Fritid är skyldig att följa. När det gäller biblioteket i Vårsta måste detta få finns kvar och skall i ett senare skede kunna förstärkas på sådant sätt att man slår ihop de båda idag befintliga biblioteken vid dels Malmsjöskolan och dels Vårsta biblioteket.


Partiet anser att fritidsverksamhet är värdefullt och att idrott och friluftsliv håller oss sunda och friska, här har föreningslivet en viktig funktion som förebyggande åtgärd för att dels skapa framtidstro och social gemenskap och dels hålla nere O-hälsotalet i kommunen.

Däremot anser partiet att kultur/fritidsnämnden har fått för stort utrymme i budget och håller på att svälla över med för många aktiviteter, som mycket väl skulle kunna finansieras av sponsorer eller alternativt drivas genom s.k. intraprenad - d.v.s. att kommunen står för hälften av en kostnad och näringslivet och andra intressenter för andra hälften.
För att öka tillgängligheten på såväl fritidsgårdar som idrottsanläggningar anser vi i bp att dessa anläggningar skall drivas i s.k. intraprenadform. Detta skulle innebära att det dels skall finnas personal tillgänglig på dagtid och att skapa utrymme för öppethållanden även under lov och sommartid.

Kommunen måste av naturliga skäl fortsätta och vidareutveckla det påbörjade arbetet med etnisk och kulturell mångfald i Botkyrka. Det kommer att bli nödvändigt att det ges möjlighet till utövande av alla, ej samhällsfarliga, fritidsaktiviteter enligt botkyrkabornas önskemål. Botkyrkapartiet anser att en kreativ och givande fritidsverksamhet inte bara skapar en positiv anda och bättre hälsa, utan i allra högsta grad är en demokratisk rättighet för samtliga kommuninnevånare.

Det är av synnerligen stor vikt att kommunen utför noggranna kontroller av bidragsberättigade föreningar icke minst med tanke på vad som hänt och uppdagats i landet de senaste två åren.

Botkyrkapartiet har tidigare framfört att invandrarföreningarna bör ha aktivt stöd för att dels kunna ge undervisning i det egna hemspråket och dels för att värna om den egna kulturen.

Botkyrkapartiet vill

" värna om biblioteksverksamheten inklusive bokbussarna
" att viss verksamhet, exempelvis fritidsgårdar, skall kunna drivas genom intraprenad
" att alla kommunmedborgare skall ha rätten och möjligheten att inom kommunens gränser, fritt kunna välja och utöva sin fritidsaktivitet.
" ha en noggrann kontroll av de bidragsberättigade föreningarna
" att även konståkningsklubbar skall få utnyttja kommunens ishall
" att ödetorp skall kunna renoveras och utnyttjas av föreningar kostnadsfritt för att bland annat bevara kulturen
" att föreningar skall få möjlighet att hyra lokaler till rimlig kostnad alternativt att köpa in sig i en föreningsrätt (motsvarande bostadsrätt)
" stödja såväl studieförbundens som föreningslivets verksamheter
" aktivt stödja invandrarföreningar, som bedriver undervisning i det egna modersmålet
" vill att taxor/avgifter sätts efter ekonomisk bärkraft


Upp igen

Konsumentpolitik och service - som gynnar botkyrkaborna -


Botkyrkapartiet anser att kommunen skall verka för en fri etableringsrätt för företag/affärer i Botkyrka. Detta för att skapa en sund konkurrens, vilket skulle gagna kommuninvånarna så länge det inte sker en överetablering.

Partiet anser att den kommersiella servicen skall kunna få möjlighet att byggas ut efter botkyrkabornas önskemål och behov och kommunen har en skyldighet att se till att kommuncentra inte förslummas.

Botkyrkapartiet anser att man inte skall tillåta att det etableras fler stormarknader inom kommunen utan istället skapa utrymme för alternativ d.v.s. små mindre centra som exempelvis Fittja centrum, som har en potential att kunna utvecklas och bli komplement till närliggande stora centra. Det förslag som finns om en orientalisk bazar eller saluhall i Fittja C skulle kunna bli ett utmärkt komplement till stormarknader och bidra till att ge kommunen en positiv PR.

Däremot anser partiet att kommunen inte skall satsa skattemedel i företag som kan uppfattas som spektakulära, exempelvis restaurangnäringen.

Konsumentrådgivarna skall kunna ge information om elbolagens och andra bolags prissättningar och ge råd till konsumenterna att aktivera sig gällande byte av elbolag eller när det gäller andra varor och tjänster. Konsumentrådgivarna skall kunna ge förebyggande information om hur man undviker skuldfällor och även kunna ge råd till enskilda vid skuldsanering.

Botkyrkapartiet ställer sig avvisande till att handelsverksamhet utvecklas på Brunnaområdet.

Botkyrkapartiet vill


" ha en fri etableringsrätt för seriösa företag/affärer i kommunen utan överetablering
" att kommunen skapar möjligheter till att en orientalisk bazar/saluhall kan etableras i Fittja centrum
" inte att kommunen skall gå in med skattepengar i spektakulära rörelser
" att konsument/ekonomirådgivningen får utökade möjligheter att informera konsumenterna om elbolagens och övriga bolags prissättningar
" att konsument/ekonomirådgivningen i kommunen utökas om behov föreligger - för att exempelvis kunna ge rådgivning för enskilda vid skuldsanering, samt även ge råd i förebyggande syfte

Upp igen