Välkommen till Botkyrkapartiets hemsida

Meny

Tillbaka »

Ledamöter för bp»
Yrkanden »
Yttranden»
Interpellationer »
Övrigt »
Filmade intervjuer »
bp ./. Länsrätten »

bp ´s nya BLOGG »

Motion
2012-04-26

Parkeringsplatser i Skäcklinge i anslutning till direktbussar till Stockholm
Vi i BP hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att utreda förutsättningarna att anordna parkeringsplatser i Skäcklinge i anslutning till SL bussarnas trafikering till delar i centrala Stockholm

Det har uppstått och uppstår problem för bilburna resenärer att kunna ta sig till Stockholm med pendeltåg från Tumba och Tullinge beroende på att infartsparkeringarna inte är tillräckliga. De flesta som bor en bit från stationerna tvingas ofta att ta bil till stationen beroende på att det saknas bussförbindelser.

Som exempel kan nämnas att Grödingeborna som bor antingen i Vårsta eller längre ut på landet i dagens läge tvingas till att ta bilen till Tumba/Tullinge för att ta pendeln in till Stockholm.

Då befolkningen ökar allt mer har därför också infartsparkeringarna blivit för få och frågan är om det går att finna andra lösningar än att bara låsa sig fast vid pendeltågsstationerna. Detta har blivit ett växande problem med allt oftare krav om att bygga ut p-platserna just här.

Vi anser att det går att finna andra vägar och där det finns möjligheter ska kommunen försöka sträva efter att anlägga p-platser vid andra ställen som ger samma och kanske bättre möjligheter för resenärerna att kunna ta sig till Stockholm. Vi föreslår därför att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i första hand se över om man kan anordna 10 till 15 p-platser i Skäcklinge där det finns anslutning med direktbussar in till centrala delar i Stockholm.

Detta skulle skapa flera positiva effekter dels får resenärer från ex. Grödinge närmare till byte från bil till buss och dels blir kraven om infartsparkeringarna vid Tumba/Tullinge mindre. Därutöver får vi ett klimatsmartare sätt för resenärer att förflytta sig mellan olika resmål.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson

Motion
2012-03-28

Utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset i Tumba
Vi i BP hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden att utreda möjligheterna att utöka antalet parkeringsplatser vid idrottshuset och kommunalhuset i Tumba samt i enlighet med motionens intentioner

Idrottshuset i Tumba är livligt frekventerat av både unga och äldre med utövande av olika sporter, vilket vi i BP ser som positivt för kommunen.

Förutom att träningsmöjligheter finns för olika sporter förekommer både små och stora tävlingar, som exempelvis för handboll etc.. Kommunen har satsat än mer på idrott och sport då läktare uppförts i idrottshuset för åskådare till olika tävlingar, vilket är stimulerande. Allt detta är onekligen positivt men kommer otvivelaktigt att föra med sig ökad trafikmängd med behov av fler parkeringsutrymmen, som redan idag inte är tillräckliga.

Nu är det inte enbart idrottshusets besökande som är i behov av parkeringsplatser utan även de som arbetar i eller besökande till kommunalhuset, samtidigt som även de boende i dess närhet har behov då parkeringsutrymmena till viss del blivit för små.

Parkeringen som skall serva besökande både till idrottshuset och kommunalhuset har blivit för liten, vilket medfört att såväl personbilar som bussar och andra transporter tvingats till att parkera på intilliggande ställen, antingen om dessa är till enbart för 15 minuters - parkeringar eller inte har någon parkeringsruta alls, varvid mer eller mindre kaos uppstått framför allt under helgerna. Självfallet upplevs detta som otillfredsställande både av hitresanden som inte finner parkeringsutrymmen och av boenden i närheten som får en del av sina p-rutor blockerade ibland både 1 och 2 dygn.

Man kan endast konstatera att parkeringsmöjligheterna minskat för varje utbyggnad av såväl bostäder som satsning på idrottshusets evenemang samt mer utnyttjande av kommunalhuset, men markytan har inte blivit större.
Nu föreligger ett uppenbart behov att omgående finna lösningar för att komma till rätta med parkeringsproblemet genom att utreda förutsättningar till att anordna andra p-platser som ex. utmed Bondgårdsvägen och/eller utmed järnvägen vid Munkhättevägen varvid man bör utreda möjligheterna till att uppföra parkeringshus i två plan.

Samtidigt anser vi att kostnaderna för investeringar och framtida drift måste tas fram och hur dessa skall kunna balanseras som p-avgift med kommunens budget.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson

Motion
2012-02-23

Underhållsplan för byggnaderna i Hågelby - restaurering av stallbyggnad

Vi i Botkyrkapartiet hemställer att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att låta berörda parter 1/upprätta en underhållsplan för byggnaderna i Hågelby 2/utreda möjligheterna att genomföra en restaurering av stallbyggnaden i Hågelby 3/beräkna kostnaderna och sammanställa en finansieringsplan samt i enlighet med motionens intentioner.

Kommunen är ägare till Hågelby Gård med mangårdsbyggnaden som uppfördes 1916-1918. I anläggningen ingår inspektorsbostaden, trädgårdsvillan, klockhuset, stall, uthus och magasin m fl byggnader, en del av dessa är i starkt behov av upprustning och renoveringar. År 1964 köpte Botkyrka kommun Hågelby Gård, innefattande hela anläggningen, av familjen Giertz.

Anläggningen ligger inom Bornsjökilen vars unika värden kan säkras genom att kommunerna Botkyrka, Salem och Huddinge tillsammans startar ett programarbete, som ska säkerställa naturvärden och funktion. Detta finns i ett svar på en motion från MP och beslut är taget i kommunen i februari detta år, varvid man lyfter fram exempel på kulturhistoriska miljöer såsom Hamradalen och Hågelby vilka tillika är av riksintresse för kulturmiljövården.

Vi i BP anser att det är kommunens skyldighet att väl förvalta dessa byggnader genom att upprätta en underhållsplan för samtliga byggnader i området då de ligger inom ramen för kulturminnesvård och tillika är belägna på mark som är av riksintresse för kulturmiljövård.

Hela Hågelbyområdet är tillgängligt för allmänheten och är ett populärt utflyktsmål inte enbart för Botkyrkaborna utan även för många som besöker kommunen. Det finns därför all anledning att kommunen är observant vad gäller underhåll av alla de byggnader som är eller inom mycket snar framtid kommer vara i behov av renovering och upprustning.

Kommunen bör i ett första skede speciellt inrikta sig på att utföra en restaurering av stallbyggnaden vars behov är synnerligen stort. Stallet har ca 40 hästar uppstallade för närvarande och de mesta av löpande rutiner sköts av alla dem som har ett stort intresse av hästar och dess skötsel.

Byggnaden måste renoveras för att inte ytterligare förfalla, det kan gälla både tak och fönster samt väggar och golv. I detta skede bör därför en snabbutredning utföras och en plan för genomförande upprättas.

Det är även nödvändigt att beräkna kostnaderna för att få fram finansieringen för åtgärderna, varvid kommunen måste vara medveten om att bidrag för kulturminnesvård går att söka såväl från staten som från EU.

Vi uppmanar kommunstyrelsen att skynda på berörda parter att komma med förslag om både tidplan och finansieringsplan för här nämnda åtgärder.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson
Nils Junker Sandra Foltas

Motion
2012-01-24

Dagverksamhet för dementa på Kärsdala Äldreboende i Tullinge

Vi i BP hemställer att Kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt Vård- och Omsorgsnämnden att utreda och skapa förutsättningar för dagverksamhet för dementa på Kärsdala samt
i enlighet med motionens intentioner

Det finns allt fler äldre dementa som behöver dagverksamhet när de anhöriga inte längre orkar eller har möjlighet att stötta den demente 24 timmar per dygn. Då är alternativet med en anpassad dagverksamhet ett bra första steg att börja med, som avlastar den anhöriga makan/maken och familjen.

I Tullinge skulle det behövas ett renodlat dagcenter för dementa, så att de har möjlighet att komma till något närbeläget ställe istället för att behöva bli skjutsade till Alby, vilket nu är fallet. En dagverksamhet nära där man bor skulle underlätta och bli en räddning för alla inblandades psykiska och fysiska hälsa.

På Kärsdala dagcenter i Tullinge skulle en anpassad dagverksamhet öka möjligheten för den anhörige att ta det första steget till denna form av avlastning för den demente. Som det nu är vet vi att man tvekar just för att det inte finns någon dagverksamhet för dementa i Tullinge. Många anhöriga till dementa går "på knäna" efter en alltför lång tid innan de till slut inser att man måste ha någon form av avlastning för att själv orka.

Vi i BP anser inte att det är vettigt att de som bor i Tullinge ska behöva bli skjutsade till Alby då det bara gäller några timmars bortovaro på dagtid några dagar per vecka.

Ulla-B. Ludvigsson, Lena Karlsson, Nils Junker, Sandra Foltas

Motion
2011-09-29

Snöröjning av kommunens vägar

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt tekniska nämnden att planera för förbättrad snöröjning inför kommande vintersäsonger samt
i enlighet med motionens intentioner

Under de senaste vintersäsongerna har vi alla fått uppleva osedvanligt snörika perioder som lett till svårigheter att få röjt undan både vad avser mängd och plats. Det har visserligen varit stora besvär med detta, men dock verkar det som att det har saknats både planering och utrustning för att klara de ökade behoven som uppkommer i sådana här situationer.

Såsom den gångna perioden har varit har alltför många invånare fått uppleva att framkomligheten på våra vägar och gångbanor blivit synnerligen svåra och måste åtgärdas.
Vid snöröjning har dessutom skador uppstått vid enskilda fastigheter, som inte alltid åtgärdats beroende på avsaknad av resurser.
Kommunen har lagt ut en del av snöröjningen på entreprenad och en del utförs av förvaltningen, vilket vi anser positivt då detta borde ge utrymme för alternativa lösningar.

Vi anser att tekniska nämnden med förvaltning måste hålla en bättre planering inför kommande säsonger både vad gäller tider och platser som kan anses vara mest utsatta. Inte minst viktigt måste man samtidigt ta i beaktande att snömängder som ska forslas bort måste kunna tippas på lämpligt ställe.

Ovanstående förslag kommer naturligtvis att innebära en del omkostnader, som ska finansieras genom budgetanslag, varför det finns anledning till att ta fram alternativa förslag innehållande bortforsling av snö som ska kunna tippas dels inom kommunen och dels utanför kommunen samt för att få jämförelsetal innan man fattar beslut om det ena eller det andra.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson

Motion
2011-04

Utöka läktarplatserna i Tumba idrottshus - gör så att idrottshuset tillgodoser elitspel

Vi i Botkyrkapartiet hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen och berörd nämnd att utreda möjligheterna till utbyggnad av läktarplatserna i Tumba Idrottshus samt
i enlighet med motionens intentioner

Kommunen har hittills gjort blygsamma satsningar inom idrotten. Som bekant har nu Tumba Handboll återigen hamnat i elitserien, vilket alla i Botkyrka ska känna både glädje och tillfredsställelse över.

Detta föranleder dock att kommunen gör förbättringar i Tumba Idrottshus med utbyggnad av läktare för att framför allt handbollen ska kunna ta emot spelare och åskådare på ett vettigt sätt. Självfallet ska även annan verksamhet kunna komma i åtnjutande av en satsning med utökade läktarplatser.

Om kommunen skall kunna medverka till att Svensk Elithandboll skall kunna presentera sig kommer man vara i behov av en synnerligen kvalitativt bra lokal både vad gäller läge och innehållsmässigt.
Här är Tumba Idrottshus en självklarhet med ett läge mitt i Botkyrka, nära till allmänna kommunikationer och en del parkeringsmöjligheter, som bör kunna förbättras.

Då det gäller läktarplatserna i idrottshuset har dessa visserligen förbättrats något, men kommer inte upp till den nivå som krävs för spel på elitnivå.
Här gäller det att på ett kreativt sätt göra det bästa möjliga för att, som det heter, sätta kommunen på kartan då det gäller elitidrotten. Det är viktigt att läktarplatser byggs ut för att både åskådare och massmedia med TV kan närvara vid matcherna och då krävs annan dimension än den som finns tillgänglig nu i idrottshuset.

Ett förslag är att idrottshusets nuvarande tak, som ändå är i behov av renovering, lyfts upp och byggs om för att skapa utrymme för åskådare och tillika massmedia i linje med de riktlinjer som krävs för elitspel, då får man en idrottsarena som ger utrymme för både elithandboll och andra verksamheter.
Finansieringen bör delvis kunna ske genom medel som avsatts för upplevelsesatsningen vid t.ex. Subtopia, Hangaren och m.fl. projekt.

Vi i BP anser att detta skulle tillika ge möjligheter att stärka ungdomsidrotten ytterligare och ge ungdomarna en bättre chans till träning och tävlingar samtidigt som gemenskap för en hållbar social utveckling skapas.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson

Motion
2011-02-24

Utredning och åtgärder av föroreningar av mark och sjö i området Skårdal
Vi i BP yrkar att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att ge direktiv till berörd instans att
utreda huruvida olovlig tippning av förorenat avfall förekommit i sjön Aspen

att om så är fallet vidta omedelbara och erforderliga åtgärder

att ovanstående åtgärder utförs innan beslut tas om detaljplan och fastighetsplan för Skårdal samt i enlighet med motionens intentioner

Det har fattats beslut om utställning av detaljplan och fastighetsplan för Skårdal i norra Vretarna i Tumba, vilka kommunen senare i år kommer att ta ställning till.

Då det kommit till allmän kännedom att det kan ha förekommit olovlig tippning av förorenat avfall i sjön Aspen på ett område som ingår i detaljplanen för Skårdal är det av stor vikt att kommunen redan nu närmare utreder om så är fallet och i så fall vilka skador som kan ha uppstått i detta samband.

Det bör vara en självklarhet att när det planeras för bostadsbebyggelse i ett område skall alla misstakar om dumpat förorenat avfall undanröjas innan beslut och verkställande av planerna påbörjas i syfte att garantera en positiv utveckling av området.
v Vi i BP anser att det är en god strategi att vidta åtgärder i preventivt syfte mot eventuella miljöskador som kan ha uppkommit för att kommunen inte i ett senare skede ska tvingas till att åtgärda dessa.
Detta kan komma medföra såväl negativa ekonomiska effekter för kommunen som negativa effekter på miljön, vilket knappast ger ett trovärdigt intryck

Vi ser det därför som nödvändigt att kommunstyrelsen ger berörd instans/er uppdrag att skyndsamt utreda och ta fram åtgärder för eventuell sanering av både mark och vatten i syfte att minimera skador som kan ha uppstått vid dumpning av avfall vid sjön Aspen.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson

Motion
2010-05-18

Ekonomisk riskanalys av Hågelbyprojektet med familjepark

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att låta kommunens revisorer att utföra
en ekonomisk riskanalys av utbyggnad av Hågelbyområdet med familjepark
samt i enlighet med motionens intentioner

Det har hittills genomförts tidigt samråd och för närvarande pågår programarbete med Hågelby-Eriksberg-Lindhov vari planer på att bygga ut Hågelby med en familjepark ingår.

Under tiden från 2007 fram till dags dato har inventeringar och utredningar tagits fram med exempelvis miljöbeskrivningar, kulturhistoriska områden av riksintresse, vilka har belyst såväl för- som nackdelar med projektet.
Olika remissorgan har yttrat sig bl.a. Länsstyrelsen, Stockholms Läns Museum, Svenska Kyrkan, Svensk Handel, Stockholms Handelskammare, SL m.fl. samt organisationer och privatpersoner. Informationsmöten med speciell inriktning om en familjepark i Hågelby har hållits vid olika tillfällen varvid synpunkter om framför allt miljö, natur och infrastruktur diskuterats.

Vid genomgångarna har inte tagits upp vilka kostnader som kommunen kan komma stå för, inget annat än att kommunen inte ska behöva lägga ut en enda krona på projektet.

Det bör dock uppmärksammas att Lindhovs gård förvärvades oplanerat och under något märkliga turer redan år 2006-07, för en summa på ca 10 miljoner med över 2200 konsulttimmar som ytterligare belastning och som dessutom kostade skattebetalarna 2, 2 miljoner extra, vilket kan få exemplifiera en upphandling som genomförts utan att riskanalys vidtagits.

Fortsatta investeringar kommer att krävas för projektet med familjeparken på Hågelby, som t.ex. flyttning av ridverksamheten vid Skrävsta till Lindhov som kommer att gå på ca 150 till 200 miljoner, en slutsats som kan dras från en projektrapport 2009 utförd av Kultura AB. Övriga omkostnader som kommunen gett signaler om är utbyggnad av VA, rening av sjön Aspen, vägar genom och runt Hågelby, arkitekt/ konsultkostnader, etc.., som otvivelaktigt kommer att belasta kommunens skattebetalare.

Vad gäller anläggande av familjeparken på Hågelby har de ekonomiska förutsättningarna inte framkommit eller vilka resurser som bolaget, J J Lindgren, FLAB har och vilka finansiärer som kan tänkas ligga bakom detta projekt.

Vi i (BP) anser att en riskanalys måste kunna genomföras av en eventuell utbyggnad av Hågelby med familjepark för att kommunen inte ska behöva försättas i samma situation som Stockholms stad gällande exempelvis Ekoparken, som medfört en rad överklaganden och bidragit till att dess utbyggnad ej kommer att genomföras, men kostat staden åtskilliga miljoner.

En ekonomisk riskanalys bör vara en självklarhet då det gäller projekt av denna storleksordning som tillika ligger utanför kommunens kärnverksamheter samtidigt som det är en skyldighet att värna om skattebetalarnas medel.

Vid genomgång och debatt av kommunens ekonomiska årsredovisning för 2009 kunde vi i (BP) konstatera, att under de närmaste åren kommer ekonomin bli synnerligen hårt ansträngd, vilket bör ge ytterligare stöd för att en ekonomisk riskanalys genomförs av Hågelbyprojektet, såsom vi här har anfört.

Det kan knappast ha undgått någon att det har varit en global finanskris som rört både kommuner, landsting och riket, vilket bör föranleda en större försiktighet med att finna finansieringsformer för olika projekt i kommunen.
Den första krisen har avlösts av en andra, som nu är av sådan karaktär att det inte bör föranleda till spekulativa satsningar med ökade upplåningar som följd, antingen detta gäller på den lokala nivån eller på riksplanet.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2010-03-18

Tilläggssamråd - program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att låta utföra ett tilläggssamråd för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov för fullständigande av det tidigare samrådet över dessa områden som utfördes i slutet av förra året samt i enlighet med motionens intentioner

Ett tidigt samråd har genomförts i rubricerat ärende under tiden november/december förra året, 2009, och enligt remisslista.
Samtliga handlingar har dock ej kommit till de olika remissinstansernas kännedom vilket får ses som en brist i det fortsatta programarbetet med detaljplaner.

En projektrapport om häst- och ridverksamheten i programområdet har ej lagts med i samrådshandlingarna, vilken bör bli föremål för särskilda uttalanden.
Denna projektrapport utfördes under tiden februari - april 2009 av Christina Rishytt-Collman, Kultura AB på uppdrag av Botkyrka kommun och var tillgänglig under tidig höst 2009 och hade därmed kunnat ingå i samrådshandlingarna, men så blev ej fallet.

Det är viktiga data som kommer fram i denna projektrapport och bör självfallet bli föremål för delgivning och samråd före det att samhällsbyggnadsnämnden tar ställning till det fortsatta arbetet med detaljplaneprogram etc. .

Vi i (BP) anser att det är angeläget att de som, enligt remisslistan, ingått i det tidiga samrådet även ska ta del av denna projektrapport och uttala sin mening i syfte att kommunen ska få in synpunkter och eventuella förslag om utvecklingen av programområdet från så brett forum som möjligt.

Ett tilläggssamråd inte bara fullständigar beslutsunderlaget utan jämväl tillgodoser både den demokratiska processen och underlättar det fortsatta arbetet i ett planärende som blivit föremål för åtskillig kritik, som kan komma framstå som olyckligt infekterad vid kommande beslutsprocesser, vilket vi i (BP) anser att kommunen ska undvika.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2010 -03-09

Övergripande helhetslösning och trafikstrategisk plan för kommunens framtida trafik

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att låta utreda övergripande helhetslösning för framtida trafik inom kommunen både vad gäller Hågelbyleden och väg 226 m.fl.
att uppdra åt kommunstyrelsen att under utredningstiden se över avtal som kommer att påverkas av framtagna trafiklösningar, som ex. samverkan av den regionala kärnan Flemingsberg/Botkyrka, Vägverket/Förbifart Tullinge, FLAB/Hågelbyparken samt
i enlighet med motionens intentioner

Vi i (BP) kan konstatera att Hågelbyleden redan har en hård trafikbelastning och är föremål för utredning inför det framtida trafikflödet, varvid en del förslag till åtgärder har kommit fram. Dock kan ifrågasättas om dessa kommer att underlätta trafiksituationen om exempelvis en familjepark i Hågelby kommer att etableras, varvid ytterligare en ökning av trafikmängd kommer att genereras.
Vi anser därför att en familjepark inte ska etableras i Hågelby och att avtalet med Familjen Lindgren AB, FLAB kan avbryts.

Då det gäller förbifart Tullinge, väg 226, kommer även här att genereras utökad trafikmängd beroende på utvecklingen av dels Riksten/F18 och dels utveckling av en ny regional kärna i Flemingsberg.
Vi anser att en fortsatt utbyggnad på Riksten/F18 inte ska fortsätta samt att samverkansavtalet för utveckling av regional kärna i Flemingsberg kan avbrytas tills vidare.

Båda dessa vägar har ett gemensamt nämligen att trafikflödet måste genom eller förbi Tumba centrum, antingen detta gäller från Hågelbyleden mot Tullinge/Flemingsberg och Vårsta/Grödinge eller från Tullinge mot samma destination samt mot Hallunda centrum, etc..
En ny trafikpropp kommer otvivelaktigt att uppstå i Tumba genom de hittills framförda och halvfärdiga förslag som utgångspunkter, därtill kan läggas att KP Arnoldssons väg mer och mer blivit en genomfartsled från E 4/ Salem och kommer att bli en ytterligare belastning för den framtida trafiksituationen i Tumba.

Vi i (BP) anser att en övergripande trafikutredning av det framtida och beräknade totala trafikflödet inom kommunen vid olika byggnationsprojekt först måste genomföras och presenteras, för att undvika lösningar som mer eller mindre kan liknas vid lappverk. Kommunen bör därför inte gå vidare med enskilda delprojekt innan den övergripande trafikstrukturen fått en tillfredsställande utformning, samtidigt bör även prognoser för kostnaderna vid olika alternativ redovisas.

I detta vårt synsätt får vi stöd av såväl Vägverkets som Länsstyrelsens programyttrande över tidigt samråd för program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov.

Förslag till lösningar för väg 226 som exempelvis tunnelalternativ eller utnyttjande av korridoren längs Grödingebanan med förbifarter Tumba och Vårsta har vi tidigare framfört och bör utredas, före det att kommunen går in i några avtal med Vägverket, vilka kan upplevas som illa genomtänkta.

Vi anser att kommunen tillsammans med Vägverket närmare ska analysera och utreda konsekvenserna dels för den nu föreslagna delen av väg 226 (etapp 1 a) med förbifart Tullinge och dels för en helhetslösning med förbifarter även vid Tumba och Vårsta samtidigt som de beräknade totala framtida kostnaderna för hela vägsträckningen 226 tas fram samt att även en tidsaspekt ska kunna presenteras.

Samma förhållande gäller för Hågelbyleden där man tidigare sagt att en led över Lindhov och Vretarna skulle kunna aktualiseras, vilken nu ändrats i sin dragning med förslag söder eller väster om industriområdet Eriksberg.

Här vill vi i (BP) lyfta fram att i hela området som rör de nu föreslagna vägdragningarna över delar av Hågelby och Eriksberg måste man särskilt observera både den s.k. gröna kilen (Bornsjön) och kulturmiljön som är av riksintresse.
Vi anser att Hågelbyleden måste få en lösning för att förbättra situationen för fordonstrafik, som tyvärr kommer att bli än värre om exploateringar kommer tillåtas fortsätta. Det är därför inte realistiskt att föra fram förslaget om en familjepark i Hågelby, som otvetydigt kommer att generera både tung och lättare trafik.

I en konsekvensanalys måste det självfallet även eftersträvas att ta fram lösningar för kollektivtrafiken med spåralternativ som komplement för att få fram ett hållbart trafiksystem i ett längre tidsperspektiv, samtidigt som en långsiktig ekonomisk plan kan tas fram och även en ungefärlig tidsplan för genomförande presenteras.

Det är ytterst angeläget att ta fram helhetslösningar för den framtida trafikstrukturen genom denna del av kommunen för att man inte vid senare tillfälle ska hamna i ett läge som kan tvinga fram ett mycket dyrare alternativ för att komma till rätta med trafikproblem som de flesta måste vara väl medvetna kommer att uppstå.

Vi i (BP) anser att såväl kommunen som Vägverket har utomordentliga möjligheter att ta fram övergripande helhetslösningar för trafikproblematiken och forma en trafikstrategisk planering inom Botkyrka före det att kommunen går in i nya utbyggnadsplaner eller enskilda detaljplaner, vilket kommer att underlätta för exploateringsprojekt och bidra till en hållbar utveckling av kommunen.

Helhetslösningar för trafiksituationer före exploateringar inom tätbebyggda regioner har utvecklats inom EU och bör kunna ge såväl kommunen som Vägverket m.fl. förslag om både rationella och praktiska lösningar både inför framtiden och kommande utbyggnadsprojekt.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2010-02-18

Verkstadspedagogik för skolungdomar i före detta förskolan Tunagårdens lokaler i Tumba.

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt barn och ungdomsnämnden att utreda möjligheterna att anpassa före detta förskolan Tunagårdens lokaler för att möjliggöra verkstadspedagogik för skolungdomar.<(B>

Verkstadspedagogik är ett relativt nytt begrepp, som innebär att skolungdom bereds tillfälle att prova skilda verksamheter under pedagogisk ledning under fritiden. Hit kan räknas lek och stimulans inom vitt skilda områden, som rör textilslöjd, träslöjd, keramik, hemkunskap, gymnastik och idrott samt kommunikation med IT och teknikrum och liknande verksamhet under pedagogisk ledning.

Det är allmänt känt att ungdomar är vetgiriga och gärna vill få tillfälle till att lära sig olika saker under sin fritid, som kan upplevas som både stimulerande och lekfullt. Ungdomar får genom verkstadspedagogik praktiska erfarenheter, som kommer väl till pass vid till exempel inför gymnasie- och eller yrkesvalet. För verksamheten behöver inte göras stora investeringar utan kan finansieras inom givna budgetramar.

Nils Junker Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson

Motion
2010-01-18

Utredning om förutsättningar till generellt gatukostnadsuttag för finansiering av förbättringar, underhåll m.m. av kommunens vägnät

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att skyndsamt göra en framställan till regeringen att genomföra en förenkling av regelverket i PBL och kommunallag för kommunernas finansiering av gatukostnader
att uppdra åt kommunstyrelsen att avvakta med gatukostnadsuttag av fastighetsägare tills dess att reglerna i PBL och kommunallag klarlagts
att uppdra åt kommunstyrelsen att låta utreda möjligheterna att under en tidsbegränsning och inom befintligt regelverk införa generellt gatukostnadsuttag för att uppnå en rättvis fördelning av kostnaderna för kommunens invånare gällande vägnätet samt i enlighet med motionens intentioner

Det har under den senaste tiden uppstått en proteststorm från kommuninvånare mot kommunens förslag att ta ut avgifter eller för täckande av kostnader för förbättringar av det kommunala vägnätet av enskilda fastighetsägare.

Kommunen har i ett område - Skårdal - ställt krav om 100 % -ig täckning för 'modernisering' eller 'förbättring' av en grusväg mot och kring sjön Aspen.
Om förslaget verkställs kan det därmed komma bli normgivande för samtliga områden i kommunen där vägar skulle anses vara i behov av förbättringar.
Visserligen är det enligt PBL och kommunallag tillåtet av kommunen att ta ut en sådan avgift men dock ej tvingande.
Vi i (BP) anser att förbättringar och underhåll av kommunens vägnät inte enbart skall täckas av enskilda fastighetsägare utan bör kunna fördelas jämt över kommunen antingen genom kommunalskatten och/eller en generell avgift liknande den som sker med VA-avgifter.

Vi är medvetna om det föreligger svårigheter inom nuvarande regelsystem och lagstiftning och därför bör man närmare utreda vad som dels går att göra inom nuvarande system och dels om regeringen kan bidra till förändring som bidrar till ett förenklat regelverk. Sveriges Kommuner Landsting, SKL, har drivit denna fråga under längre tid och vill ha en förändring som inte är så krånglig som den nuvarande och har tagit fram förslag till förändring av lagstiftningen.

Då frågan nu blivit högaktuell föreligger det utomordentliga möjligheter att kommunen visar handlingskraft genom att göra en framställan hos regeringen att skyndsamt finna en lösning på finansiering av gatukostnaderna för kommunerna med modell enligt SKL eller liknande. Vi anser att en förenklad lösning av finansiering för gatukostnaderna måste genomföras för att få ett både rättvist och långsiktigt hållbart system såväl för enskilda som för kommunen.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-10-14

Studentbostäder i Tullinge

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att utreda förutsättningarna för att uppföra ca 300 studentbostäder i Tullinge samt i enlighet med motionens intentioner

Vi i (BP) ser det som naturligt att kommunen skall ha en viss framförhållning och en större flexibilitet då det gäller bostäder till ungdomar och ensamhushåll, vilket har ökat och kommer att öka markant.

Vi vet att det idag står tusentals studenter i kö för att få någon form av boende. Studentlägenheter i olika former under samma tak som ex. hyreslägenheter, bostadsrätter med hotellalternativ bör kunna ingå som en del i bostadsplaneringen.

Kommunen bör därför utreda förutsättningarna, att lägga ett sådant boende med koppling till universitetsområdet i Tullinge, där det finns två lediga industritomter om vardera 2000 kvm. Två höghus innehållande ungefär 300 st. studentlägenheter, som till storleken är mellan 20 kvm 30 kvm, skulle med fördel kunna uppföras på området.

Med ett hotellalternativ innebär detta att i de 2 första våningsplanen av huskropparna skall företagsetablering kunna ske, i syfte att föreläsare eller studenter som bara studerar här någon dag eller en kortare period ska kunna få övernattningsmöjligheter eller hyra en bostad.

Tanken med att båda alternativen samlas under ett tak är, att med företag i bottenplanet skulle en studentbostad kunna bli billigare och dessutom skapa möjligheter till olika upplåtelseformer samt skapa nya jobb.

Med tanke på att Södertörns kommuner tillsammans skall försöka utveckla Flemingsbergs område ser vi i (BP) detta som en bra start till samarbete och även skapar möjlighet till samordnad finansiering.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-10-14

Förebyggande insatser för ökad trygghet i Botkyrka - Mötesplats skolan.

Vi i BP hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt barn- och ungdomsnämnden att utreda förutsättningarna för att inrätta Mötesplats skolan vid några av kommunens grundskolor
Barn- och ungdomsnämnden ska få möjlighet att stärka skolledningarna i syfte att kunna vidta erforderliga åtgärder när risk för kriminalitet på skolan föreligger finansiering skall ske inom budgetramarna för barn- och ungdomsnämnden och kultur och fritidsnämnden samt
i enlighet med motionens intentioner

Inom kommunen finns BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, i Botkyrka som arbetar för ökad trygghet i samarbete med polisen m.fl. Dessutom finns frivilligorganisationer i form av t.ex. Grannsamverkan och en Grannstödsorganisation är under uppbyggnad. Regeringen kommer att ge rättsväsendet och polisen ökade resurser och en ny polisstation öppnas i Storvreten. Trots detta räcker inte ovanstående satsningar för att minska skadegörelse, våld och hot på ett avgörande sätt, då det hela tiden också finns en tillväxt av nya s.k. "våldsverkare".

Våld och hot mot den enskilde medborgaren är allvarliga kränkningar och får ses som brottslig gärning, vilket många upplever som skrämmande och de som utsatts får ofta men för livet. Tyvärr är mörkertalet stort och många drabbade vågar inte offentligt berätta om våld och hot på grund av risk för repressalier. Under senare tid har allt fler grova brott begåtts som ex. bilbränder, stölder och mordförsök, vilka har brett ut sig i stort sett hela kommunen och tenderar till att bli än fler.
Detta gör det angeläget att vi alla som förtroendevalda tar ett ansvar genom att dels i klarspråk tala om att vi inte kommer att acceptera kriminalitet eller brottsliga handlingar och dels att vi kommer att vidta preventiva åtgärder för att så småningom kunna nå en nollvision. Vi i (BP) vill därför i första hand föreslå att fokus riktas mot förebyggande återgärder för barn och ungdom. Visserligen diskuterar skolan värdegrund med sina elever och föräldrar har ansvar för sina barn men detta räcker inte för att nå målen om mindre våld och hot. Många gånger finns inga förebilder från vuxenvärlden och detta kan leda till ett "fritt" fall för ungdomar genom att en "ingen bryr sig om"-attityd breder ut sig.

Mötesplats skolan, skulle kunna vara en väg att gå, varvid grundskolorna skall kunna hålla öppet på vardagskvällar fram till klockan 20.00. I skolan skall finnas pedagoger, fritidsledare och föräldrar för att hjälpa elever med läxor och ge extra stöd för elev, som kanske varit sjuk och behöver komma ikapp. Invandrarföreningar hjälper de elever, som behöver extra hjälp med hemspråk och svenska. Verksamheten på kvällen kan också knyta frivilligorganisationer till sig, ge extra information om kommande studieval, mm. I förebyggande syfte kan socialen, polisen eller annan myndighet informera om sin verksamhet.

"Föräldrarkraft" - är ett nytt initiativ i samarbete med skolan för att hjälpa och stödja föräldrar med barn i 10-12 åldern, som ofta befinner sig i en brytningsperiod och kan glömmas bort.

Mötesplats skolan skulle kunna införas på försök i de lägre årskurserna i grundskolan för att senare även kunna utvecklas i både mellan och högstadiet. Närvaro för elever och föräldrar skall vara frivillig, men obligatorisk för anställd personal, som är avlönade enligt gängse regler och gällande avtal.

Vi i (BP) anser att denna typ av verksamheten skall kunna utvecklas i samråd med eleverna, om den då bli tillräckligt intressant och stimulerande kommer både elever och föräldrar till Mötesplats skolan. Huvudman skall vara skolan och dess skolledning.

Därutöver kommer det att bli nödvändigt att skolledningarna vid kommunens grundskolor får verktyg som gör det möjligt att vidta åtgärder eller sanktioner mot kriminella element på skolan för att ytterligare underlätta arbetet med förebyggande åtgärder.
Självfallet anser vi att en skolledning måste få en sådan styrka att elever och föräldrar förstår att skolan strävar efter nolltolerans vad gäller kriminalitet och brottsliga handlingar. Ett bestämt och konsekvent bemötande från vuxenvärlden - till exempel - om en polisanmälan gjorts, skall denna inte dras tillbaka utan man måste klart visa att skolan inte accepterar våld och hot och brottsliga gärningar.
En verksamhet av det slag som vi i (BP) här har beskrivit kan mycket väl finansieras inom givna budgetramar genom omdisponering av tjänster och medel hos barn- och ungdomsförvaltningen samt kultur och fritidsförvaltningen.

Det som satsas idag, anser vi, kommer att skapa både stabilitet och förståelse såväl i skolan som i samhället i övrigt samtidigt som man kan medverka till att ett icke-våldssamhälle uppstår på sikt, varvid målet bör vara inom en 5-årsperiod. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-08-31

Alternativt detaljplaneprogram för Hågelby, Skårdal, Lindhov, Skrävsta med samtliga områden för utveckling av eko/naturturismen runt sjön Aspen

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att utreda alternativt detaljplaneprogram för Hågelby, Skårdal, Lindhov, Skrävsta med samtliga områden i syfte att kunna utveckla eko/naturturismen runt sjön Aspen samt i enlighet med motionens intentioner.

Inom kommunen pågår för närvarande utredning om att utveckla Hågelbyparken med intilliggande områden, såsom Skrävsta m.fl. vid sjön Aspen, som ska syfta till att en familje-/nöjespark ska kunna etableras, samtidigt som man har planer på att förtäta Skårdal.

Vi i (BP) anser att det saknas helhetssyn vid planeringen av områdena runt sjön Aspen och att det vore en klok strategi att jämsides med planerna om en nöjespark även utreda en alternativ utveckling i händelse av att nuvarande planer ej skulle kunna bli genomförbara.

En hållbar utveckling av hela området runt sjön Aspen med Hågelby, Skårdal, Lindhov och Skrävsta anser vi ska vara en självklarhet, då såväl Hågelby som områdena runt omkring är i behov av upprustning och förnyelse för att kunna tillgodose botkyrkabornas önskemål om både utflyktsmål och kulturmiljö som finns i områdena.

Vi har närmare studerat och även fått signaler från kommuninvånarna att kommunen skulle kunna få glädje av att det uppfördes ett litet hotell utmed Hågelbyleden och framför Hågelby, samtidigt som kommunen gör behövliga renoveringar av Hågelby samt utvecklar naturstigen med ytterligare upplevelser med möjlighet till att bese naturreservatet Ekholmen från sjösidan, genom tyst paddling över sjön Aspen.

Vi anser det naturligt att Hågelby kan bli ett centrum för eko/naturturismen samtidigt som vi även vill att kommunen ska ha en helhetssyn över områdena runt sjön Aspen.

Vidare anser vi att ridsporten måste kunna få utvecklas med både internationella och nationella hopp- och dressyrtävlingar samt få ungdomar intresserade av hästsport med skötsel. För detta behövs en rejäl upprustning av stallarna i Hågelby men även Skrävsta ridanläggning bör komma i åtanke.

En liten hotellanläggning som vi nämnt här skulle skapa möjligheter för besökande till Hågelby att få möjlighet till övernattning och även ett nyttjande av konferensanläggningen med restaurang på Hågelby. Detta skulle med all sannolikhet ge alla besökande en behaglig upplevelse i den kulturmiljö som Hågelby ligger i.

Detta förslag till alternativt detaljplaneprogram kommer att skapa mellan 75 till 100 nya årsarbeten både inom service och turistnäring till skillnad från den storskaliga form som f.n. diskuteras vad gäller utformningen av Hågelby med nöjesparken. Däremot ser vi denna utveckling som mer stabil både för arbetstillfällen och för natur/miljö.

Vi i (BP) anser att detta förslag till program för eko/naturturismen med Hågelby som bas och övriga områden runt sjön Aspen ger en mer långsiktig hållbar lösning för kommunen och botkyrkaborna. Vi vill särskilt betona att områdena runt sjön Aspen har klassats som områden av riksintresse för kulturminnesvård och kan på sikt bli ett av världens kulturarv under förutsättning att kommunen handskas och tillvaratar områdena på ett väl genomtänkt sätt.

I nuläge har vi inte tagit upp trafiklösningar för Hågelbyleden, vilket kommer att bli nödvändigt oavsett utvecklingen av samtliga områden vid sjön Aspen, utan vi avser att återkomma till detta längre fram när det föreligger konkreta förslag till lösningar av områdena.

Därutöver anser vi att det går att finansiera både renoveringar och eventuella utbyggnader med EU-bidrag och skattemedel utan ökad upplåning samt att vissa anläggningar ska kunna drivas genom intraprenad.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-05-28

Avveckla sponsringsverksamheten i AB Botkyrkabyggen

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att ge AB Botkyrkabyggen i uppdrag att arbeta fram en avvecklingsplan för sponsringsverksamheten i bolaget och återkomma med redogörelse till kommunfullmäktige samt i enlighet med motionens intentioner

Vi i (BP) finner det angeläget att bostadsbolaget AB Botkyrkabyggen får i uppdrag att arbeta fram en avvecklingsplan för sin sponsringsverksamhet med det snaraste för att undvika framtida kritik med anledning av den revisorsrapport som framkommit för bolagets årsredogörelse år 2008.

Efter det att vi fått del av rapporterna från såväl auktoriserad revisor som lekmannarevisor har starkt kritik riktats framför allt mot bolagets sponsringsverksamhet under 2008. Vi har gått igenom rapporterna och vi anser att den kritik som riktats mot bolaget har varit synnerligen välbefogad och vi ser allvarligt på det inträffade.

Vi ifrågasätter om AB Botkyrkabyggen över huvudtaget skall bedriva sponsringsverksamhet som egentligen inte ingår i bolagets kärnverksamhet.
För att undvika liknande situationer, som uppkommit under 2008, kommer det att bli nödvändigt att bolaget går igenom all sponsringsverksamhet, tar fram analys och konsekvensbeskrivning med eventuella ingångna avtal, i syfte att bolagets goda rykte skall kunna återhämtas.

En tidplan för avvecklingsplanen bör upprättas i och för att underlätta och säkerställa bolagets agerande samt rapporteringar till kommunen.

Vidare anser vi att det är hyresgästerna i AB Botkyrkabyggen som måste få komma i åtnjutande av medel som i första hand skall gå till renoveringar, upprustningar etc., och att sponsringar ej skall kunna utbetalas i fortsättningen.

Botkyrka kommun som är ensamägare till bostadsbolaget bör här visa sitt intresse och ta initiativ till att en utredning om bolagets sponsringsverksamhet genomförs för att kunna upprätta en avvecklingsplan, som senare bör godkännas av fullmäktige.

Vi anser att en avvecklingsplan för sponsringsverksamheten måste läggas fram med det snaraste och bör kunna delges både kommunstyrelsen och fullmäktige i september detta år.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-05-28

Kombination av seniorlägenheter och äldreboende i Hallunda centrum

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden i samråd med vård- och omsorgsnämnden att utreda förutsättningarna för att bygga seniorlägenheter i kombination med nytt äldreboende i Hallunda centrum samt i enlighet med motionens intentioner

Det pågår för närvarande planering om utveckling av Hallunda centrum och samtidigt diskuteras planer om att uppföra äldreboende i Hallunda/Norsborg, vilket är absolut nödvändigt med tanke på åldersstrukturen i kommunen.

En idé har tagits fram att utnyttja Tornbergsskolan i Norsborg för äldreboende, vilken kommer att stängas fr.o.m. nästa läsår. Detta kan knappast vara en plats som är idealisk för ett äldreboende med vad det innebär av ökad service, både medicinsk och social omvårdnad.

Vi i (BP) vill att kommunen ser närmare på annat alternativ och utreder möjligheterna att uppföra seniorlägenheter i kombination med ett äldreboende i Hallunda centrum, där det för närvarande håller på att upprättas planer om utbyggnad av fler bostäder m.m.

Kommunen bör våga tänka i nya banor och inte enbart ta för givet, att det går att lägga alternativa boenden för äldre personer allt för långt ifrån offentlig och kommersiell service såsom vårdcentral, apotek, affärer, etc.
Istället bör man ta upp frågan att bygga på höjden även för de äldre. Idéskiss om bostäder på taket i Hallunda centrum är ett exempel som med fördel skulle kunna placera in både seniorlägenheter och äldreboende.

De boende skulle få lättillgänglighet genom att kunna ta hissen till alla faciliteter som kan vara nödvändiga samtidigt som de även skulle kunna få en vacker utsikt med åtskilliga gröna områden och närhet till en tilltänkt takterrass samt socialt umgänge i allmänhet.
Dessa båda boendeformer skulle kunna integreras på ett naturligt sätt med övrig bebyggelse. Därtill kan läggas att även den personal som arbetar i äldreomsorgen på ett sådant boende kommer få en nära tillgänglighet till olika services och slippa resor mellan arbetsplatserna, vilket skulle innebära både en bättre arbetsmiljö och mer tid för den enskilde.

Det skulle med andra ord bli variationsrikt boende för seniorer/äldre som dessutom inte skulle behöva använda sig av biltransporter till och från centrum, vilket blir fallet om boendet skulle bli av antingen vid Tornbergsskolan eller Hallunda gård såsom föreslagits.

Seniorlägenheter i kombination med äldreboende skulle ses som både klimatsmart och miljövänligt med ett nytänkande som förutom sin variationsrikedom även ger stimulans åt dem som kommer bli i behov av dessa boendeformer.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion

2009-04-07
Utredning av fuktskador i kommunens fastigheter
Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnd och tekniska nämnden att utreda fuktskador i kommunens samtliga fastigheter och snarast upprätta ett åtgärdsprogram samt i enlighet med motionens intentioner

Under hösten 2008 upptäcktes fuktskador vid förskolan Lärkan, som efter vårt ingripande per omgående fick stängas och förflyttas till andra lokaler vid Grindtorpsskolan.

Nu har det hänt ungefär samma sak på Tunnlandsgården i Tuna, och denna förskola har fått flytta till lokaler vid Tumba äldreboende i förutvarande vårdcentralens utrymmen. Ett annat aktuellt område är det nybyggda äldreboendet i Tumba ’Silverkronan’ som har fuktskador, varvid delar av byggnaden ej kan tas i anspråk.

Om vi ser tillbaka lite i tid har det upptäckts fuktskador både i Tumba gymnasium i den södra delen och Tornbergsskolan i den norra delen.
Detta är några exempel som vi i (BP) erfarit och tyvärr kan man ana att det finns fler.

Vi ser det som synnerligen allvarligt att kommunen inte tagit itu med en inventering av sina fastigheter som kan ha misstanke om att vara fuktskadade. Åtskilliga av dessa ligger inom det s.k. miljonprogramområdet och får inte förbigås.

Det är av största vikt att få vetskap om hur många av kommunens fastigheter som drabbats och hur allvarliga skadorna. Av lika stor vikt är att varken nybyggnation eller reparationer skall förfuskas som exempelvis renoveringen av Tumba gymnasium.
Det har hittills kostat åtskilliga miljoner för kommunen d.v.s. skattebetalarna, som med all rätt nu ifrågasätter kommunens handläggning av sådana här objekt.

Vi i (BP) anser att det måste vara av högsta prioritet att berörda nämnder/förvaltningar får uppdraget att göra en totalinventering av kommunens fastigheter för att senare återkomma med ett åtgärdsprogram antingen som reparationer och renoveringar eller i värsta fall rivningar.

Under rådande lågkonjunktur måste det vara viktigare att se över och renovera samt investera i det nuvarande fastighetsbeståndet än att göra höga investeringar för att kunna satsa på nya tvivelaktiga projekt som ligger utanför de mest angelägna områdena som exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden och fritidslokaler m.fl.
Vi anser att det finns utomordentliga möjligheter till att kommunen nu kan få låga investeringskostnader för åtgärderna genom att finansiera arbetena med det s.k. ROT-avdraget samtidig som kommunen då även visar en vilja på att hålla en ekonomi i någorlunda balans även under sämre tider.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion

2009-04-07
Utveckling av levande kulturmiljön vid Hallunda Gård

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen i samråd med berörda nämnder att utreda förutsättningarna att utveckla kulturmiljön vid Hallunda Gård i syfte att tillgodose krav och behov av natur och miljö inför framtiden samt i enlighet med motionens intentioner

Botkyrka kommun har planer på att exploatera gröna områden i kommunen enligt exploateringsplanen från 2009-03-30.
Dit hör bl.a. Hallunda Gård med planerna om utbyggnad om 50 till 150 småhus på ängsmark runt gården i området, vilket får anses svårförståeligt då man tänkt bygga hus på ett äkta naturområde som tillika är dåligt försörjt med kollektivtrafik och infrastruktur i övrigt.

Visserligen tillhör Hallunda Gård med marken till stora delar av privat ägare, som kanske av naturliga skäl antingen vill exploatera eller avyttra området då det i dagens läge kan föreligga svårigheter att driva eller handha skötsel av både mark och gård.

Detta bör självfallet ge kommunen möjlighet till att närmare undersöka om det finns utrymme och inte föreligger hinder för att göra en upphandling av Hallunda Gård med syftet att utveckla området för att bibehålla kulturmiljön med äkta grönområde.

Kommunen skall därför i dagens läge inte upprätta detaljplaneprogram för området, som medför en utbyggnad av bostäder uppåt 150 st utan att först studerat andra alternativ.

Vi i (BP) anser att förslaget inte är en bra lösning, snarare ger det intryck av att kommunen inte har ambitioner att bevara kulturmiljöer eller fornminnen för kommande generationer.
Då får dessa hellre läggas åt sidan för att inte utgöra något hinder för en byggnation, som varken uppnår de ekologiska miljömålen eller socialt hållbar miljö utan möjligen uppnår tvivelaktiga ekonomiska vinster.

Vi anser att hela Hallunda Gårds område bör köpas av kommunen, som senare kan lägga ut området på ett arrendeavtal med seriös intressent, vilken ska ha i uppdrag från kommunen att området ska utvecklas och bibehållas samt skötas som kulturmiljö med sikte på att framtida generationer ska komma i åtnjutande av området.

Kommunen skulle därmed ge signaler om vikten av att utveckla en levande kulturmiljö och bibehålla de gröna områdena som fortfarande finns kvar. Därtill skulle man även ge signaler att man är villig att ta på sig en del kostnader för vad en levande kulturmiljö kommer att medföra, vilka med största sannolikhet kommer att hamna på samma nivå som vid en utbyggnad av området.

Förr eller senare kommer det uppstå både krav och behov av att utveckla och bibehålla kulturmiljöer i kommunen, vilket skall ses som upplevelsesatsningar av unikt slag med sina sevärdheter i sig. Hallunda Gård skulle med sitt äkta naturområde kunna bli den först utvecklade levande kulturmiljön både i kommunen och länet samt i riket i övrigt. Områden som får förvaltas och skötas på liknande sätt som i England blir dessutom en attraktion för både boenden i områdena och besökanden som vill kunna uppleva både kulturmiljön och naturen utan alltför höga bullernivåer.

Därtill skall läggas att varje sådant område kommer ge arbetstillfällen genom behovet av specialistkunnande för skötsel och underhåll av såväl trädgård och träd som äkta grönområde med ängar rikliga på både flora och fauna samt fornminnen.

Hallunda Gård skulle bli ett av kulturmiljöområdena som Botkyrka kommun vill slå vakt om både vad gäller de uppsatta miljömålen och den klimatstrategi som kommunen håller på att ta fram innebärande bl.a. att man skall planera och bygga med försiktighet när framtiden är osäker, säkerställa tillgången på rent vatten samt följa omvärldsförändringarna och värdera riskerna. Det kan till och med bli så att gamla åkermarker kan behöva nyttjas igen i framtiden p.g.a. exempelvis klimatförändringar.

Då det föreligger en kraftig folklig opinion mot att bebygga Hallunda Gård med bostäder bör detta föranleda kommunen att ytterligare studera och utreda andra alternativ, sedan må Hallunda Gård till viss del vara i privat ägo eller ej, det gäller att i första hand tillgodose invånarnas rättmätiga behov och krav.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2009-03-26

Fritidsaktivitet för ungdomar i Tornbergsskolan

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen i samråd med berörda nämnder att utreda
förutsättningarna för att inrätta ny verksamhet/fritidsaktivitet i Tornbergsskolan med inriktning på verkstadspedagogik för ungdomar samt
enlighet med motionens intentioner

Tornbergsskolan i Norsborg kommer att lägga ner sin skolverksamhet vid detta läsårs slut beroende på att elevunderlaget minskar. Skolan är byggd i paviljonger/längor varav en är i synnerligen dåligt skick medan resterande är fullt funktionsdugliga.

Det finns många ungdomar i olika åldrar i områdena runt Tornbergsskolan, vilka många gånger har viljan att göra något konstruktivt av sin fritid, men tyvärr saknas både innehåll och lokaler, vilket kan leda till sysslolöshet och allmän tristess och ge en negativ inställning till samhället. Självfallet bör man därför från kommunens sida i första hand se över vilka möjligheter som finns att skapa någon typ av vettig verksamhet för ungdomar på deras fritid.

Vi i (BP) anser att fritidssysselsättningen för ungdomar bör prioriteras i detta läge och förordar därför att kommunstyrelsen med berörda nämnder utreder vilka förutsättningar som finns då det gäller att bygga upp en verksamhet med inriktning på verkstadspedagogik för unga i blandade åldrar i Tornbergsskolan.

Verkstadspedagogik är ett relativt nytt begrepp, som kan omfatta sysselsättning som rör textilslöjd, träslöjd, keramik, hemkunskap, gymnastik/idrott, kommunikation med IT och teknikrum m m.
Det är allmänt känt att ungdomar är vetgiriga och gärna vill få tillfälle till att lära sig olika saker under sin fritid, som kan upplevas som både stimulerande och lekfullt.

I det läge som Tornbergsskolan befinner sig bör det vara ett gyllene tillfälle att kunna få utnyttja både lokaler och material som finns i skolan i syfte att förhindra resursslöseri. Egentligen skulle en verkstadspedagogisk fritidsverksamhet för unga kunna sättas igång till hösten innevarande år då det knappast behöver tillkomma nya investeringar av det större måttet. Driften för verksamheten bör kunna ske genom ett samnyttjande av skolan och kultur/ fritid och föreningsliv.
Samtidigt skulle kommunen kunna medverka till att starta något nytt som skulle upplevas som positivt i en tid av finansoro och lågkonjunktur.

Ett nytänkande med minimala kostnader kan vara en väg att komma framåt med inriktning mot framtiden och ge god PR för Botkyrkas skol- och fritidsverksamhet.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-03-26

Förenklade upphandlingsrutiner för småföretagare i Botkyrka

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att se över och förenkla upphandlingsrutinerna för kommunens företagare i enlighet med motionens intentioner

I oktober förra året togs upphandlingsrutiner upp mellan kommunen och Företagarna varvid man från kommunens sida krävde att företagare i Botkyrka skulle anställa en ungdom (16 – 24 år), en s.k. trainee för att få delta i vissa upphandlingar.

Detta har visat sig att bli en kanske inte helt tillfredsställande åtgärd eftersom den överväldigande majoriteten av företag i Botkyrka kommun inte har möjlighet att förbinda sig att ta emot traineer. Man har som litet företag förmodligen varken ekonomi nog att göra det och de flesta småföretagare har inte heller kapacitet och tid nog att vara handledare för de traineer, som de enligt upphandlingarna förväntas anställa. Här hjälper det inte att kommunen säger att man utbildar traineerna och tar ett ansvar för traineerna, som placeras på företaget. Det yttersta ansvaret för arbetsledning etc. kommer ändå att bäras av företaget, som tar emot personerna i fråga.
Enligt lagen som styr offentliga upphandlingar, LOU, skulle denna typ av krav kunna upplevas som diskriminerande för de mindre företagen i kommunen, som på grund av kravet inte kan delta i upphandlingarna.

Detta krav om anställning av unga, traineer, kan komma slå hårt inte enbart mot småföretagarna utan även mot de unga då det blivit och blir allt kärvare på arbetsmarknaden. Med andra ord blir varken den yngre arbetskraften tillgodosedd eller småföretagarna, som kan bli utan den arbetskraft han/hon behöver p.g.a. en för stor kostnad såväl för löner och andra kostnader som handledarkostnader.

Idag när vi upplever tider av djup finansoro med kriser och varsel med uppsägningar finns det därför all anledning för kommunen att på nytt se över och förenkla rutinerna för upphandling av varor/tjänster med också de mindre företagen, som måste kunna få vara med i en anbudsgivning i syfte att kunna överleva och på sikt kunna skapa fler arbetstillfällen. Det kan inte vara läge för kommunen att ställa krav på kommunens många små företag att förbinda sig till att anställa ett antal ungdomar som traineer.
Vi i (BP) anser att en sådan begäran från kommunens sida bör vara förhandlingsbar i syfte att kunna nå framgång i en svår ekonomisk kris och kommunen bör också se över och helst revidera de upphandlingsrutiner som förefinns idag.

Självfallet ser vi detta som en åtgärd av många som bör kunna utveckla vår kommun och våra företag på ett positivt sätt för att dämpa den djupa lågkonjunktur som vi är på väg in i, och som vi alla bör ta på största allvar och hjälpa till med att åtgärda.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-03-26

Rödstu Hage som friidrottsarena

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kultur/fritidsnämnden att utreda förutsättningarna för att en friidrottsarena kan anläggas i etapper på Rödstu Hage samt i enlighet med motionens intentioner

Under vinterhalvåret har det kommit propåer att kommunen skulle kunna anlägga någon typ friidrottsanläggning, som skulle kunna ge friidrottande ungdomar möjlighet till träning samtidig som man även skulle kunna arrangera vissa tävlingar på hög nivå.

Idrotten har alltid varit och kommer att vara ett bra tillskott för folkhälsan och ska naturligen då också uppmuntras från olika håll.
Likaväl som man idag spekulerar om en skidtunnel på Lida i Tullinge skulle en friidrottsanläggning kunna vara ett annat inslag för både unga och lite äldre att dels kunna vara aktiva på banan eller åskådare från läktaren.

Visserligen har kultur/fritidsnämnden planer på att eventuellt anlägga en friidrottsarena antingen i Storvreten eller i Tumba centrum, men att helt avstå från Rödstu Hage ser vi i (BP) närmast som att kommunen skulle slösa bort en liten anläggnings resurser som skulle kunna utgöra en god grund för en friidrottsarena. Därför anser vi att detta bör utredas närmare innan definitiva beslut om en ny friidrottsarena fattas.

I en första etapp bör man kunna åtgärda och renovera en del ansatsbanor till moderna förhållanden för att tillgodose friidrotten i Botkyrka på ett positivt sätt. Därefter kan man fortsätta med att anlägga allvädersbanor och iordningställa parkeringsutrymmen för både aktiva och åskådare. Längre fram skulle man mycket väl kunna tänka sig att få inomhusbanor för friidrotten.

Sammantaget skulle detta ge ett lyft för friidrotten i sig och för Rödstu Hage men också visa på ett engagemang för friidrottande ungdomar, som för närvarande har svårigheter att finna träningsmöjligheter. På sikt kommer en friidrottsarena att ge kommunen en god PR då man ger nya träningsmöjligheter inom kommunen d.v.s. träna klimatsmart i närmiljön.

Då en sådan anläggning kan byggas ut i etapper anser vi att detta går att finansiera inom de ekonomiska förutsättningar som ges idag då investeringarna kommer att bli mycket blygsamma och att det säkerligen kommer att finnas både sponsorer och arbetskraft, som ställer sig till förfogande, som framkommer i en skrivelse från IFK Tumba Friidrott sept./okt. 2008.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-02-18

Omorganisation och utökning av skolhälsovården

Vi i (BP) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
Att uppdra åt barn- och ungdomsnämnden utreda möjligheterna för omorganisation och utökning av skolhälsovården, SHV, inom grundskolan att även omfatta förskolan/dagis d.v.s. barn före 6-årsåldern samt i enlighet med motionens intentioner

En av kommunens förskolor/dagis har haft bekymmer med fukt- och mögelskador varvid både barn och personal fått symtom med allergier och astma. Detta är naturligtvis en situation som inte kan anses vara godtagbar och liknande situationer måste självfallet försöka undvikas i framtiden. Vi i (BP) anser det finns skäl till att skolhälsovården, SHV, får utökade resurser till att även omfatta förskolan/dagis. SHV skall i första hand vara en instans dit förskolan kan vända sig för att få råd och stöd vid olika situationer som kräver medicinskt kunnig personal.
Allergi- och astmabesvär uppkomna under misstanke om fukt- och mögelskador är just en sådan situation, som SHV kan gå in i och besluta om adekvata åtgärder. Det kan gälla en omedelbar stängning eller sanering av lokaler eller annat.

Självfallet kan det uppstå frågor om organisation och struktur för SHV då förskolan/dagis verksamhet ligger under landstinget, barnavårdscentralen, BVC, men lokaler och personal har kommunen som huvudman. Detta får dock inte utgöra hinder för att underlätta för en verksamhet att ge optimal effekt, som bör eftersträvas.

SHV skall ha möjlighet till att göra två besök per läsår på respektive förskola för att göra en okulär besiktning av både lokaler och personal samt barn som vid behov kan ’slussas’ rätt antingen till BVC eller vårdcentral eller annan vårdinrättning.

SHV skall även kunna biträda vid misstanke om specifik smitta som uppkommer på en förskola exempelvis Tbc för att sätta in åtgärder, vilket med all sannolikhet kommer att upplevas som en trygghet såväl för personal som för föräldrar.

Vi anser att SHV bör få en utökning med ca 20 timmar per läsår i respektive rektorsområde motsvarande ca 400 timmar, vilket skulle kunna täcka upp nödvändiga åtgärder. Då det gäller finansieringen av en omorganisation och utökning av SHV att gälla även förskolan/dagis kan detta ske genom anslag inom budgetram, då kostnaderna bör kunna hållas på en rimlig nivå inom anslagen.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2009-01-28

Åtgärder för förbättrat vägnät i kommunen

Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnd kartlägga behoven av förbättringar av kommunens vägnät
att vidta erforderliga åtgärder för förbättringar samt
i enlighet med motionens intentioner

Under de senaste åren har delar av kommunens vägnät blivit eftersatta och är i behov av förbättringsåtgärder för att dels skapa trafiksäkrare miljö och dels höja standarden på vägarna.

Vi ser det som angeläget att kommunen nu utreder behov och efterfrågan för ett mer hållbart vägsystem, men vi vill då framhålla att de vägar som Vägverket ansvarar för ska självfallet verket stå ekonomiskt ansvarig för, men kan bli informerad om det dagsaktuella läget.

I den lågkonjunktur som nu råder med ökad arbetslöshet finns det all anledning till att kommunen medverkar till att arbetstillfällen skapas på områden som är vitala, dit hör infrastrukturen med vägar som centralt område.

Genom en satsning på vägnätet skulle 1/ arbetslösa få jobb innebärande lägre socialbidragskostnader och förbättrade skatteintäkter, 2/ vägnätet skulle bli trafiksäkrare innebärande en bättre miljö i och för trafiken, 3/ genom statlig ersättning eller avdrag kan kommunen få lägre omkostnader för åtgärderna innebärande att den finansiella situationen inte blir så krävande.
Dessa insatser anser vi är av sådan art att de borde kunna påbörjas per omgående utan några större tidsfördröjningar, med andra ord kommunen utreder och kartlägger och anställer folk under minimum av tidsåtgång och skapar därmed positiv anda för kommunens invånare.

Vi för fram detta förslag nu då vi kan se att det dagligen framkommer så allvarliga rapporter med en stigande arbetslöshet att kommunen måste kunna sätta in akuta åtgärder för att mildra effekterna av nu uppkommen situation.
Det är angeläget att snabbt komma med lösningar till att fler jobb skapas även om dessa inte skulle bli bestående eller lösa hela arbetsmarknadssituationen, men får ändå ses som ett förslag av många som kan bidra till att mildra problemen.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-01-28

Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att verka för att SRV Återvinning får möjligheter att förändra och modernisera sin verksamhet i syfte att ge bättre service till kommuninvånarna och att återkomma med förslag om åtgärder till kommunfullmäktige samt i enlighet med motionens intentioner

Vi i (bp) får ofta frågor och synpunkter från boenden i olika delar av kommunen angående sophantering och återvinning – allt från lokala förhållanden i bostadsområdet till återvinningscentraler.
Antalet upprörda botkyrkabor, som tycker att förhållande har försämrats, har ökat markant under senare tid och anledningen till detta är mycket varierande. Dålig service alternativt opraktiskt att genomföra källsortering, sopkärlens placering, tömningsintervall m.m. Dessutom ökad nedskräpning – genom exempelvis skator och råttor, som uppehåller sig kring insamlingscontainrarna, vilka förorenar och kan ge smittospridning som följd.

Villaägare som ofta måste köra med egen bil till återvinningscentralen med till exempel trädgårdsavfall är både kostsamt och tidsödande för den enskilde och dessutom varken miljövänligt eller särskilt transporteffektivt. Det är således inte bara SRV Återvinnings lastbilar som står för transporter utan även många enskilda.
Värst har de som saknar egen bil eller t.ex. är handikappade eller äldre, som har svårt att själva nå en återvinningscentral. En fråga, om varför man skall ha ett sopkärl för icke-brännbart, som töms bara var 13:e vecka, uppkommer allt mer och mer.
Behovet att bli av med papper, kartong och plast är mycket större och bör kunna tillgodoses på ett effektivare och smidigare sätt än vad som sker idag.
Frågor och åsikter från kommunmedborgarna oavsett boendeform är både många och varierande.

Det är därför nödvändigt att en allsidig, förutsättningslös granskning görs av SRV Återvinning eventuellt i samarbete med berörda förvaltningar i syfte att få en modernisering och förbättring av sophanteringen i kommunen för att kunna ge kommuninvånarna en god service samtidigt som man väsentligt förbättrar återvinningsgraden, minskar koloxidhalten från privat bilkörning och kan få bort de oerhört skräpiga miljöstationerna.
Vi anser att en total analys genomförs med åtgärder för att underlätta hushållens sophantering som exempelvis underlätta för hushållen att källsortera i eller intill bostaden, hyresgästernas gårdscentral för sopor placeras annorlunda och med fack, samt m.fl. andra åtgärder. Här kan en utredning av SRV Återvinning även ta fram andra kommuner, ex. Helsingborg, Båstad som har annat system – såsom ”de röda lådorna” som är avsedda för hushållens miljöskadliga avfall, bl.a. färgrester och glödlampor.

Vi i (bp) anser att om man underlättar hushållens sophantering kan kommunen genomföra en modernare avfallshantering och ge bättre service samtidigt som man får ett hållbart samhälle i balans.
Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2009-01-28

Anläggande av en stadspark i Tumba – Tumba gärde

Vi i (bp) yrkar att Kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att utreda förutsättningarna att anlägga en stadspark i centrala Tumba – på Tumba gärde samt i enlighet med motionens intentioner

På Tumba gärde uppförs nu en hel del lägenheter – området kallas Tumba Park – och även ett äldreboende – Silverkronan – är uppförd.

Detta betyder att hela det förutvarande gärdet kommer att få minskade grönytor om man inte redan nu ser framåt och gör en strävan av att göra något åt ytorna, som skulle kunna ge stimulans åt alla.
Självfallet anser vi i (bp) att kommunen skall satsa på en väl avvägd bebyggelsestruktur där både boende och gående kan få en bra miljö.

I ett tidigare skede förordade vi att Tumba gärde skulle, förutom bostäder, också kunna få inrymma en park med möjlighet att utforma en liten scen, som ger utrymme både för artistframträdanden och speakers corner eller varför inte politiska debatter, då skulle gärdet kunna få bli en central punkt inte bara för Tumba utan för hela Botkyrka med en park med stadslik karaktär.

Vi finner det därför angeläget att kommunen redan nu utreder förutsättningarna för att kunna anlägga en stadspark i Tumba – Tumba gärde – och att eventuella detaljplaner som berörs i så fall skall kunna revideras.
Vi ser det också som viktigt att en stadspark som anläggs skall finansieras inom budgetramen, och bör inte bli alltför kostsam för kommunen, men kan bli en god PR för kommunen. I dagens läge med finansoro och lågkonjunktur skulle ett anläggande av en park även medverka till att fler arbetstillfällen skapas.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2008-10-07

Åtgärdspaket för förskolan Lärkan i Alby

Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt barn- och ungdomsnämnden att skyndsamt vidta åtgärder
för att kunna stänga förskolan Lärkan i Alby p.g.a. miljöproblem

att samtidigt uppdra åt barn- och ungdomsnämnd att med det snaraste utreda möjligheterna att uppföra en ny byggnad för förskolan Lärkan i Alby samt
i enlighet med motionens intentioner

Förskolan Lärkan i Alby, Grindtorps rektorsområde, är en av de förskolor som kommunen lät uppföra under 1970-talet och har under de ca 30 åren av naturliga skäl blivit sliten och nergången, men ej fått nödvändigt underhåll, vilket borde vara lika naturligt att ha vidtagit under denna tid.

Vi i (bp) har besökt förskolan under v 40 innevarande år och då funnit att förskolan Lärkan idag har så stora brister med grava miljöproblem att åtgärder måste vidtas både akut och sättas in på längre sikt.

Vid en undersökning av byggnaden i januari, februari och april 2008 har konstaterats:
’att det finns ett stort problem med mikrobiell påväxt i grunden i hela byggnaden och att detta kan påverka miljön i lokalerna ovanför, att krypgrunden har haft förhöjda fuktnivåer, är utsatt och kommer i framtiden att utsättas för förhöjda fuktnivåer, att innehållet i de ovan nämnda punkterna kommer att leda till förvärrade problem med innemiljön i framtiden om inga åtgärder vidtas, att redan vidtagna åtgärder har varit verkningslösa.’

Utdrag ur rapporten, 2008-05-20, som avser undersökning av innemiljön betr. förskolan Lärkan i Botkyrka kommun utförd av företaget TRIVAS inomhusmiljö AB.
Efter denna kännedom har fastighetskontoret låtit utföra smärre justeringar i förskolan Lärkan i september, men de verkligt djupgående fukt- och mögelskadorna kvarstår dock.

Vi kunde vidare konstatera att personal fått allergiska symtom såsom hudutslag, eksem, astmatiska besvär med åtföljande lungbesvär m.m. vilka är vanliga vid förhöjda fuktnivåer med mikrobiell påväxt. Även barnen visade sig ha vissa symtom och kan vid fortsatt närvaro i lokalerna få sådana framtida besvär, som i värsta fall kan bli bestående livet ut.

Efter samtal med både föräldrar och personal kom vi i (bp) fram till att i förskolan Lärkan måste dels ett akut åtgärdsprogram sättas in och dels ett långsiktigt program i syfte att få fram en inomhusmiljö som kan ge både barn och personal en god och trivsam arbetsplats.

I ett första akut skede kommer det att bli nödvändigt att förskolan Lärkan stängs och att verksamheten med barn och personal flyttas till tillfälliga lokaler, som barn- och ungdomsförvaltningen tillsammans med fastighetskontoret får i uppdrag att snabbt finna lösning på.

Ett alternativ skulle kunna vara en tidsbegränsad förhyrning av lokaler i Botvidshuset vid Slagsta strand, som för tillfället har tomma lokaler. Det finns säkerligen andra alternativ att finna på annat ställe, men det viktiga är att förskolan Lärkan stängs med så gott som omedelbar verkan. Det gäller barnens och personalens hälsa.

I ett andra långsiktigt skede som skall syfta till hållbar utveckling på längre sikt kommer det att bli nödvändigt att en ny byggnad för förskolan Lärkan uppförs.

En framtida byggnad bör geografiskt placeras högre upp än den nuvarande för undvikande av fuktskador. Ett alternativ skulle då kunna bli en ny byggnad vid eller intill Grindtorpsskolan, där en fotbollsplan finns idag, men med fördel skulle kunna förläggas till den plats där Lärkan för närvarande är placerad.

Då det gäller finansieringen av dessa åtgärder bör eller får inte detta utgöra hinder då kostnaderna kan hållas inom rimliga gränser om ca 50 mnkr, gällande såväl investerings- som hyreskostnader för tillfälliga lokaler.

Vi i (bp) anser att det kommer att finnas utrymme i budget för detta om nämnderna prioritera sina kärnverksamheter före onödiga utgifter, som exempelvis satsning på familjeparkens krav om behov av ny vägdragning vid Hågelbyleden, som egentligen åligger staten, Vägverket, att bekosta.

Samtidigt har vi också tidigare riktat kritik mot en alltför stor satsning vad gäller Malmsjö skola, som med sina medel mycket väl skulle kunna ’dela med sig’ för att kommunen totalt skulle kunna renovera gamla och nerslitna objekt.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2008-08-22

Utredning om ny skolbyggnad för Malmsjöskolan i Vårsta
Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att snabbutreda förutsättningarna för uppförande av en ny skolbyggnad för
Malmsjöskolan i Vårsta samt
i enlighet med motionens intentioner

Det föreligger för närvarande förslag om en om- och tillbyggnad av Malmsjöskolan i Vårsta, vilket i och för sig är nödvändigt, men som i förslaget kan te sig något märkligt. För att kunna genomföra denna ombyggnad behövs lokaler som evakueringslokaler för eleverna på Malmsjöskolan, varvid ett förslag gäller uppförande av tillfälliga lokaler vid Hästmossevägen för förskolebarn och att övriga elever får bussas till Storvretskolan.

Samhällsbyggnadsnämnden har, såvitt vi kan bedöma, för avsikt att besluta och godkänna ett förslag, 2008-08-26, som får svidande kritik från miljöenheten, som anser att en tillfällig etablering av en tillfällig förskola i föreslaget område, Vårsta 3:1, Hästmossevägen, är olämpligt.
Därtill skall läggas att många av de kringboende är kritiska till föreslagen plan, men dessvärre har kommunen inte tillmötesgått dessa synpunkter.

I förslaget framkommer förutom miljöaspekterna, med vägnätet som har inte enbart tung trafik och omlastnings/sorteringsverksamhet från intilliggande grustäkt, Kassmyra grustäkt, utan även störande verksamhet med buller och damm.
Detta sammantaget kan knappast anses vara en bra miljö för förskolebarn att vistas intill. Därutöver får man räkna med att redan nu mycket tät trafik kommer att intensifieras såväl utmed Dalvägen som utmed Hästmossevägen då företaget vid grustäkten vill utöka sin verksamhet med biobränsleterminal i Kassmyra grustäkt, vilket nu är föremål för ny prövning enligt miljöbalken.

Då vi i (bp) inte är representerade i någon av kommunens nämnder/styrelser ser vi oss därför föranlåtna att istället lämna in en motion med förslag om en annorlunda lösning av den framtida Malmsjöskolan.

Sålunda anser vi att kommunen måste snabbutreda förutsättningarna för att bygga en helt ny skola på ett område som ligger utanför skolans nuvarande område.

Ett område skulle kunna vara ytor ovanför Vårsta ner mot Brosjön där det finns fjärrvärmeledning på ena sidan Dalvägen och på andra sida denna väg VA-ledningar. Fördelarna med denna placering av skolan är många som t ex att barnen kommer längre från den tunga trafiken samtidigt som de får en bra mycket bättre luftkvalitet. Några komplicerade och fördyrande trafiklösningar kommer då knappast att bli nödvändiga.

Samtidigt som ett uppförande av en ny skola på detta område pågår kan nuvarande Malmsjöskolan med fördel utnyttjas som vanligt, med andra ord några ersättningslokaler på Hästmossevägen med tillhörande trafiklösningar kommer inte att behövas, som enbart kommer medföra onödiga kostnader. Ej heller behöver lokaler i Storvretskolan utnyttjas. Kostnader som uppkommer vid renovering och ombyggnad av Storvretskolan för att kunna ta emot eleverna från Malmsjöskolan under en byggprocess är onödiga och kan utgå eller i varje fall starkt ifrågasättas.

Vi anser att vårt förslag för projektet är ett mycket bättre och billigare alternativ för kommunen, som kommer kunna medföra att man kan finansiera och hålla sig inom ramen för de planerade skattemedlen om 200 Mkr. En uppenbar risk föreligger att de totala kostnaderna för hela projektet med Malmsjöskolan kommer att överskridas med betydande belopp, som kommer fram först vid kommunens bokslut för 2008/09, något som vi i (bp) anses måste förhindras i preventivt syfte.

Men framför allt ser vi denna lösning som ett tryggare, säkrare och lugnare alternativ för både barn och föräldrar samt skolpersonal, vilket måste vara ett genomgående tema för alla de som vill arbeta för en sund samhällsutveckling.

Självfallet måste vi även se vad som kan komma hända efter det att den nya Malmsjöskolan står färdig och vad som då kan göras med den gamla. Här måste kommunen planera och visa på en god framförhållning. Det finns säkerligen många förslag och vi kan framföra ett. Låt den förutvarande Malmsjö-skolan bli ett äldreboende, som saknas idag i Grödinge, och då gärna i kombination med exempelvis bibliotek och/eller annan service.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Cc: Ordf. i Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kommunledningsförvaltning, samtliga partiers gruppledare.

Motion
2008-05-15

Ny opinionsundersökning beträffande etablering av nöjespark i Hågelby

Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att låta genomföra en ny opinionsundersökning i anledning av förslaget om etablering av nöjespark i Hågelby
att undersökningen genomförs före att ett förslag till ramavtal aktualiseras och tas upp för beslut i kommunfullmäktige samt
i enlighet med motionens intentioner

Det är med stor förvåning som vi i (bp) har kunnat konstatera att den nyligen genomförda opinionsundersökningen, 2008-01-28—02-08, av SYNOVATE har sådana uppenbara brister att den inte kan anses trovärdig och ännu mindre ska utgöra ett tungt vägande skäl till att kommunen tecknat en principöverenskommelse med Familjen Lindgren AB, FLAB, för att driva igenom en etablering av en nöjespark i Hågelby i Tumba.

I opinionsundersökningen framkommer inte någon teknisk beskrivning hur undersökningen genomförts, men däremot kan ifrågasättas om det är en statistisk undersökning, som kan ge generella slutsatser om botkyrkabornas inställning till en nöjespark.
Snarare finns det anledning att misstänka att det saknas täckning till det framställda resultatet i den gjorda undersökningen.

Visserligen påstås det att man genomfört 1249 intervjuer, men det framkommer inte hur undersökningen genomförts som exempelvis vad gäller undersökningspopulation, områdesspridning, stratifiering etc.
Inte heller redovisas svarsbortfallet, vilket alltid brukar vara problem vid en seriös statistisk undersökning då svårigheter att få svar från det gjorda urvalet uppstår, därför skall en sådan redovisning ingå som en självklar del i rapporten.

Vill man göra anspråk på att en opinionsundersökning skall framstå som seriös måste den genomföras med utgångspunkt från de elementära grundregler som föreligger vid statistiska undersökningar.

Vi i (bp) anser därför att en ny opinionsundersökning måste genomföras för att få ett statistiskt säkerställt resultat, som kan ge generella slutsatser om botkyrkabornas inställning i frågan.

Kommunstyrelsen måste härvidlag kräva och ge klara direktiv till opinionsinstitutet vilka kriterier som skall gälla för att genomföra en statistisk undersökning och vad man vill uppnå d v s ge botkyrkaborna en oberoende och neutral bild till en etablering av en nöjespark i Hågelby i Tumba, som senare blir vägledande för beslut.

Vi anser att kommunstyrelsen därtill har skyldighet till att informera botkyrkaborna om vad en nöjespark kommer innebära – såväl för- som nackdelar – innan en opinionsundersökning genomförs om denna skall kunna betecknas som statistiskt säkerställd.

Det måste vara en självklarhet att först informera på ett ingående sätt för att därefter genomföra en undersökning för att denna ska vinna tilltro och få tyngd i det fortsatta arbetet, så har ej skett inför den tidigare genomförda opinionsundersökningen.
Vi i (bp) ser det som angeläget att låta genomföra en ny statistisk opinionsundersökning, som skulle upplevas som positivt hos botkyrkaborna.

Beroende på resultatet av opinionsundersökningen kan det med all sannolikhet få till effekt att kommunen ej behöver dra på sig onödiga utgifter längre fram genom överklaganden vid olika beslutstillfällen i den fortsatta processen likaväl som kommunen skulle ges möjlighet till att avbryta projektet i tid. /b>

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2008-04-10

Utvidga naturreservatet Ekholmen vid Hågelby
Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra till kommunstyrelsen att hemställa hos regeringen att utvidga
naturreservatet Ekholmen att även gälla området vid E 4 och mot Lindhovs gård samt i enlighet med motionens intentioner

Diskussion pågår huruvida ett nöjesfält med diverse arrangemang skall kunna få rätten att etableras i Hågelby med omgivningar. Naturligtvis kan detta vara lockande för det skulle kunna skapa arbeten för en del botkyrkabor. Men samtidigt måste man vara medveten om att ett stort område kommer bli hårt angripet vad gäller miljö och natur och inte minst viktigt vad gäller kulturhistoriska värden av riksintressen.

Vi i (bp) har närmare sett hur angränsande omgivningar kan komma påverkas och finner tyvärr att det kan bli tal om skövling av miljö och natur då kommunen samtidigt måste finna en framtida trafiklösning till och från området.

Det bör därför redan i denna inledningsfas klart framkomma att kommunen har ett starkt intresse av att skona omkringliggande områden och då framför allt naturreservatet Ekholmen, som kan komma i farozonen för miljöförstöring vid den tilltänkta nöjesparkens etablering. Vi anser att det är av största vikt att naturreservatet får en utvidgad zon som kan sträcka sig bort till E 4:an och vidare över Aspen till Lindhovs gård, se bilaga.

Detta i akt och mening att säkra den kulturhistoriska miljön och inte utsätta området för intrång av miljöförstörande verksamhet samt att medborgarna ska kunna få tillgång till all den unika natur och miljö som idag finns på Ekholmen med omnejd.

Vi anser att kommande generationer bör få möjlighet till att både se och känna en miljö som dels är kulturhistorisk och dels kan bli användbar för ekoturism, som förmodligen kommer att bli en positiv och spännande attraktion i framtiden.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2008-02-28

Utredning att anlägga solpaneler/solceller på kommunalhuset i Tumba

Vi i (bp) yrkar att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att utreda möjligheterna att anlägga
solpaneler/solceller på kommunalhuset i Tumba samt
i enlighet med motionens intentioner

Vid förra kommunfullmäktige, 2008-02-21, diskuterades förutsättningarna att kommunen skulle kunna medverka till anlägga ett solenergicentrum, som de flesta i fullmäktige var positiva till.

Ett stort solenergicentrum ställde man sig dock tveksam till i dagens läge, varför vi nu återkommer med ett starkt förminskat förslag.

Vi i (bp) har studerat solenergins betydelse och hävdar att denna energianvändning kommer få större genomslagskraft än vad man tidigare trott och nu kommer utvecklingen att gå fort. Vi ser det därför som angeläget att kommunen i sin energiplan även tar med solenergin.

För att kommunen skall få fram en miljövänlig energi genom solenergin kan man mycket väl tänka sig att det monteras solpaneler/solceller på kommunalhuset i Tumba, vilka förmodligen skulle kunna ge energi både till kommunalhuset och omkringliggande bebyggelse. Självfallet måste tekniken följas upp vad gäller den förväntade utvecklingen samt bärigheten av solpaneler/ solceller på kommunalhusets tak.
Då kostnaderna för solpaneler/solceller numera sjunkit dramatiskt anser vi i (bp) att investerings- och driftkostnader för anläggningen kan finansieras och ligga inom budgetram för samhällsbyggnadsnämnden.

Därutöver vore det värdefullt att studera om det finns andra platser i kommunen som skulle kunna få ’lokala’ solpaneler/solceller monterade.

En sådan anläggning skulle visa att kommunen verkligen vill använda sig av miljövänlig energi samtidigt som den med sin placering skulle bli en symbol för Botkyrka kommun och skulle ses som ett steg i rätt riktning för en större anläggning längre fram, vilket utvecklingen får utvisa.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson
Motion

2008-01-31

Personlig journalportfölj inom äldrevård/omsorg

Allt fler äldre är och kommer vara i behov av vård och omsorg samtidigt som de också måste förflyttas från ett sjukhus/geriatrisk klinik till ett äldreboende inom sin kommun. Vid många tillfällen har en del av de sjuka, vilka därtill ibland är dementa, ej kunnat redogöra för sina sjukdomar eller medicinering, på grund av att man saknat insyn i vad som framkommit eller framkommer i en journal. Därtill kan läggas att vid andra tillfällen har det uppstått brister i rapporteringen mellan sjukhusen och de kommunala institutionerna.

För såväl den äldre/vårdtagaren som personal skulle det underlätta om de vid utskrivning från sjukhusen fick ta med sig en s k personlig journalportfölj med rätten att öppnas antingen av dem själva eller den/de denne sätter i sitt ställe, exempelvis anhörig eller god man. Detta skulle kunna ske med bibehållen integritet om journalportföljen blir kodad med nyckel som endast blir tillgänglig för de som har rätten att öppna portföljen.

Vi i (bp) skulle se detta som ett steg till ökad säkerhet för den enskilde både vad gäller själva äldrevård/ /omsorgen och rätt medicinering etc.. samt ett smidigare förfaringssätt vid byten av institutioner. Samtidigt skulle en kvalitetsgaranti av vården kunna hållas genom att en personlig journalportfölj kan styras av vårdtagaren och därmed ge en ökad frihet för denne.

Självfallet kommer här uppstå frågor som måste lösas på riksnivå genom exempelvis ändring av lagstiftningen vid journalhantering samt även reglering av den s k patientdatalagen. Socialdepartementet bör här få i uppdrag från kommunstyrelsen och vård- och omsorgs-nämnden att närmare studera denna lagstiftning i samband med att departementet håller på att reglera personuppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvården samt frågor om journalföring, elektronisk tillgång och användning av patientuppgifter i verksamhetsuppföljningen.

Kraven om kvalitet inom äldrevård/omsorg kommer att öka i takt med en ökad äldre befolkning därför skulle vi se en förändring med bl a en personlig journalportfölj som ett ’lyft’ för såväl vårdtagare som personal. Botkyrka kommun har idag en ung befolkning med endast ca 10 % av den äldre generationen, därför bör det finnas intresse för här upptagna förslag, som skulle visa på att kommunen har en synnerligen god framförhållning vad gäller äldrevård/omsorg. Kommunen bör utreda förutsättningarna att införa en försöksperiod med införande av personliga journalportföljer om Socialdepartementet skulle medge detta.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen och vård- och omsorgsnämnden att hos Socialdepartementet hemställa om utredning av patientdatalagen som kan anpassas till en personlig journalportfölj enligt ovan

att uppdra åt kommunstyrelsen och vård- och omsorgsnämnden att utreda förutsättningarna att under en försöksperiod införa personliga journalportföljer om Socialdepartementet så medger samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2007-10-25

Återställande av delar av tidigare verksamheter på F 18

Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att utreda förutsättningarna för att återställa delar av tidigare verksamheter på F 18 samt i enlighet med motionens intentioner

Då det nu kommit till allmän kännedom att i Vägverkets planer ingår ej förbifart Tullinge, vilket var ett av kraven för att området Riksten skulle kunna bli ett bostadsområde med ca 2.500 lägenheter och ca 1000 arbetsplatser, anser vi det nödvändigt att området blir föremål för en ny genomgång med åtföljande av alternativ planering.

Sålunda kan vi konstatera att det idag finns påbörjat en del grundläggande arbeten såsom fjärrvärme, VA, väganslutning m m. och att en del byggnader rivits inför den första detaljplanen om 250 lgh. I övrigt har man visserligen röjt och fält åtskilligt med skog men i stort låtit exempelvis flygbanorna få vara orörda.

Då hela projektet nu verkar gå en oviss framtid till mötes och kan komma stanna upp under åtminstone de närmaste 15-20 åren finns det därför all anledning att försöka se om området kan nyttjas till annat och i så fall vilka delar av tidigare verksamheter som skulle kunna återställas till Riksten på F 18.

Vi i (bp) anser, att om man inte gör någon form av åtgärd nu kommer såväl kommun som övriga intressenter att få stora kapitalförluster som till syvende och sist kommer drabba botkyrkaborna antingen via skatten eller i ökade boendekostnader.

Kommunen måste visa handlingskraft och vidta åtgärder med konstruktiva metoder i syfte att utnyttja området till lämpliga verksamheter för att få in inkomster på projektet och för att detta inte längre fram skall få stämpeln som ren kapitalförstöring.

Vi skulle se det som mycket positivt om en del av de småföretag som tidigare fanns etablerade på F 18 skulle kunna få återvända, som ex. bilverkstad, åkeri, serviceföretag etc., i och för att kommunen då skulle kunna uppvisa att man verkligen vill satsa på företagarna. Med god vilja skulle kommunen säkerligen kunna erbjuda företagarna bra arrende- alternativt köpevillkor och detta bör kunna ske snabbt, då åtskilliga av företagarna redan är väl förtrogna med området på och runt F 18.

Vi skulle även se det som positivt om någon del av polisens verksamheter kunde få stanna kvar, som under årens lopp blivit väletablerade på F 18.

Erbjudande skulle även kunna ges till en del föreningar och klubbar som tidigare tvingats från området och f f inte har lyckats finna någon hemvist.
Så till exempel ser vi det som möjligt att flygklubben skulle kunna få återuppta sin verksamhet i begränsad form, som med all sannolikhet skulle ge ett extra plus i kanten för kommunen. Det skulle visa på initiativkraft att utnyttja delar av flygbanorna, stället för att riva och förstöra.
Samma sak skall självfallet även gälla för exempelvis: Modellflyget, Street - Dragracing, Halkkörning, Hundklubb, m. fl.

Kommunen skall naturligtvis även undersöka om det finns andra intresserade som skulle vilja etablera sig på F 18/Riksten antingen under kortare eller längre tid.

Vi vill att kommunen skyndsamt utreder vilka förutsättningar som finns för att återställa delar av tidigare verksamheter förlagda till F 18 / Riksten och än en gång vill vi poängtera, att gör inte kommunen något nu får detta ses som ren kapitalförstöring, vilket väl knappast var meningen med projektet Riksten. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2007-10-15

Utredning om spelmedia vid äldreboenden i Botkyrka
Vi i (bp) hemställer att Kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt Kultur/Fritids- och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt Vård- och Omsorgsnämnden att utreda förutsättningarna för att bedriva spelmedia på försök vid kommunens äldreboenden samt i enlighet med motionens intentioner

I Södertälje har man haft spelmedia på prov vid en del äldreboenden för att stimulera och aktivera de äldre på ett positivt sätt.
Förebilden har hämtats från Japan där spelet Brain training har inspirerat och fått pensionärer/äldre att köpa Nintendo DS, och i Södertälje spelar man nu Playstation 2 på äldreboenden. Eyetoy-spelen, som styrs via kameran genom rörelser med armar och händer, har introducerats och blivit populärt. De som har koordinationsproblem kan genom spelet träna armarna och utföra rörelser som de knappast trodde skulle kunna vara möjligt.

Detta drivs i projektform och kallas för Playmäker, som har blivit en stor framgång då äldre, som tidigare inte har erfarenhet av spel och ställt sig skeptiska, nu blivit positiva.
Tanken med projektet är att både aktivera och stimulera och samtidigt som det kan göra nytta genom att träna tanke och koordination. Med andra ord spel för äldre skulle kunna ge aktivitet med stimulans utöver bingo och TV-tittande.
Därtill skall läggas att spelen kan överbrygga generationerna, då barn och barnbarn och mor/farföräldrar får ett gemensamt intresse, som stimulerar till naturliga sociala kontakter.

För att driva projektet har Södertälje kommun anställt 2 unga IT-kunniga personer som undervisar de äldre i spelmedia, vilket även det har bidragit till att ung som gammal får träffas och lära känna generationernas kunnande.

Vi i (bp) anser att Botkyrka kommun bör kunna starta ett liknande projekt i syfte att dels bredda aktiviteterna på äldreboendena och dels underlätta umgänget över generations-gränserna på ett lekfullt och annorlunda sätt.

Insatserna kommer bli relativt låga och kan finansieras inom budgetramen för Utbildnings– arbetsmarknadsnämnden. Det gäller 2 ambulerande anställningar vid kommunens äldre-boenden under en period på exempelvis 6 till 10 månader och investering i 2 maskiner Playstation 2 spel, därefter skall projektet utvärderas.

Vi anser att detta är en skäligen enkel åtgärd som till ringa kostnad kan ge stor utdelning inte bara för den äldre generationen utan även för kommunen i stort.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
2007-08

Fyllnadsval till Dialogforum

Under detta år har kommunen startat upp dialogforum, som ersätter de tidigare politikercaféerna. Syftet har varit att få till stånd en förbättrad kontakt mellan väljare och politiker/förtroendevalda. Detta skall självfallet ses som ett steg i rätt riktning för att förbättra den demokratiska processen.

Dialogforum finns i 6 kommundelar, Alby, Fittja, Hallunda, Tumba, Tullinge och Grödinge och till varje forum har kommunfullmäktige valt 11 ordinarie ledamöter som skall representera den folkvalda församlingen. Meningen är att dessa personer skall föra en s k dialog med allmänheten och införskaffa sig bredare information från varje kommundel i syfte att senare kunna fatta beslut som vilar på en så bred grund som möjligt.

Vi i (bp) har dock ställts utanför dessa fora då kommunfullmäktige beslutade och valde in representanter endast från de partier som ingick i s k koalitioner efter valet 2006, vilket kan upplevas såsom något tveksamt med de demokratiska spelreglerna.
Visserligen har det bildats en koalition med s, v och mp samt en allians mellan m, fp, kd och c vilka samtliga har fått poster i olika nämnder/styrelser, vilket vi kan ha en viss förståelse för. Men att därifrån tillämpa samma princip med tillsättande av posterna i ett dialogforum, som inte har någon som helst beslutanderätt får ses som mer eller mindre översittarfasoner, som inte hör hemma i en demokrati.

Vi anser att kommunen måste arbeta för en väl fungerande demokrati och vi i (bp) är också beredda till att medverka i en sådan process. För att uppnå bästa resultat anser vi därför att alla partier som finns representerade i kommunfullmäktige skall vara självskrivna att ingå i respektive dialogforum.
Det finns därför all anledning till att kommunfullmäktige genomför fyllnadsval varvid bl a vi i (bp) skall tillgodoses med poster till samtliga dialogfora. Ett sådant fyllnadsval skall kunna genomföras under innevarande år för att kunna träda i kraft vid årsskiftet 2007/2008.

Men anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att genomföra fyllnadsval till samtliga dialogfora i syfte att alla partier i kommun-
fullmäktige skall erhålla representation i dessa samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion

2007-08-20

Folkomröstning om fortsatt utbyggnad av Riksten på F 18

På F 18 pågår utbyggnaden av Riksten, vilket har mött på stark kritik både från Tullingebor och i åtskilliga delar av kommunen framför allt i södra Botkyrka som Tumba och Grödinge.
Vi i (bp) har vid flertal tillfällen ifrågasatt utbyggnaden av området med 2 500 bostäder och 1000 arbetsplatser och istället föreslagit en utbyggnad på ca 200 till 300 bostäder och ett mindre antal arbetsplatser, vilket motsvarar ca 10 % av det antagna projektet.
Samtidigt har vi också pekat på de miljörisker med bl a giftig asfalt, som uppenbart finns under den nu pågående utbyggnaden och kan få långtgående konsekvenser för underliggande vattentäkt och därmed också för kommande generationer, vilket borde leda fram till att man i nuläge gör uppehåll i syfte att undanröja varje misstanke för att få en utbyggnad som kan godkännas av alla.
Valet 2006 visade på att det föreligger ett stort missnöje med Rikstensutbyggnaden, åtminstone i Tullinge, då ett nytt lokalparti, tup, fick 1 mandat i kommunfullmäktige. Självfallet skall samtliga partier representerade i fullmäktige här ta sitt ansvar och ställa sig frågan om utbyggnaden av Riksten med sin planerade utformning i realiteten är en positiv utveckling för Tullinge och södra Botkyrka.
I och med att det nu föreligger förslag om den andra delen av utbyggnaden av Riksten anser vi att frågan har fått sådan aktualitet att det finns fog för att genomföra en folkomröstning om den fortsatta utbyggnaden.
Visserligen skall den representativa demokratin fatta beslut om kommunens utveckling, men samtidigt varken kan eller skall de folkvalda sätta sig över en bred och allmän opinion i en stor och vital fråga, som i det här fallet, som rör utbyggnaden av Riksten.
Här åvilar det kommunfullmäktige att ta hänsyn till folkviljan och inte använda sig av en låt gå politik, som leder fram till ett ökat misstroende för politiken i allmänhet och de förtroende-valda i synnerhet.

Vi i (bp) anser därför att det är rimligt att genomföra en rådgivande folkomröstning i södra valkretsen i kommunen angående fortsatt utbyggnaden av Riksten, för att därigenom få fram ett slutligt avgörande som vilar på en mer stadig grund än nuvarande. Här ser vi det som en självklarhet att kommunfullmäktige respekterar och följer utslaget av en folkomröstning.
Folkomröstningen bör kunna genomföras inom ett år, d v s under år 2008, och med ett enkelt ja eller nej till frågan om fortsatt utbyggnad av Riksten på F 18.

Finansieringen för en folkomröstning kan mycket väl rymmas inom given budgetram under kommunstyrelsen för 2008.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att en folkomröstning i södra valkretsen om fortsatt utbyggnad av Riksten på F 18 genomförs under år 2008

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
2007-07-31

Utredning om utökad service för hyresgästerna i Botkyrkabyggen AB

Från och med den 1 juli 2007 har medborgarna fått möjlighet att utnyttja hushållsnära tjänster, som innebär en skattereduktion och förbilligande för enskilda av exempelvis hushållsgöromål, trädgårdsjobb etc..
Detta skall självfallet kunna utnyttjas av alla – inte enbart av personer i de högre inkomst-lägena utan även av de med lägre inkomster.

De flesta boenden i Botkyrkabyggen AB ligger runt medelinkomstskiktet och med all sannolikhet skulle åtskilliga vilja komma åtnjutande av denna förmån. Dock kan det föreligga vissa hinder för var och en att anlita dessa tjänster, som kan uppfattas ha fått ett något krångligt regelverk.

Vi i (bp) anser att Botkyrkabyggen AB bör kunna utreda dels intresset för hushållsnära tjänster hos sina hyresgäster och dels om bolaget skulle kunna bidra med utökad service antingen genom utvidgade ’fixarjobb’ eller förenklade rutiner/utökad service för tjänsterna. Skulle det föreligga intresse hos hyresgästerna i Botkyrkabyggens AB lägenhetsbestånd bör bolaget i så fall se över de aktuella regelsystemen i syfte att underlätta för de boenden att anlita tjänsterna.

Bolaget står redan idag för så gott som allt utomhusjobb vid sina fastigheter, som t ex hålla ordning i rabatter, klippning av häckar, snöskottning etc. samt trappstädning, vilket har blivit och är en naturlig del av bolagets service för hyresgästerna. Kostnaderna för detta arbete ligger inbakade i hyran.

En hushållsnära tjänst skulle troligen kunna arrangeras inom de s k ’fixarjobben’, som kunde få utvidgat verksamhetsområde med exempelvis hushållsgöromål för de hyresgäster som så önskar.

Bolaget skulle i ett sådant läge kunna ta ut en avgift av den enskilde för utökad service genom hyresavierna, vilket skulle underlätta för de som gärna skulle vilja anlita hushållsnära tjänst som t ex städning av den egna lägenhet.

För att hyresgästerna ska kunna erhålla den statliga subventionen är det rimligt att bolaget ser över möjligheterna att den enskilde endast behöver betala in ½-a kostnaden under ett år för den utnyttjade tjänsten, varvid bolaget står för den andra hälften under samma tid för att i efterhand ansöka om skattereduktionen från staten.

Botkyrkabyggen AB ikläder sig då en utökad servicefunktion för sina hyresgäster samtidigt som man ger ekonomiskt lättnad för den enskilde, vilket med all sannolikhet skulle upplevas som både smidigt, rationellt och förenklat för samtliga parter.

Generellt anser vi i (bp) att blandade upplåtelseformer för boendet är nödvändig för att ge så stor valfrihet som möjligt för medborgarna, varvid de allmännyttiga bostadsbolagen måste vara en naturlig del av det totala utbudet.

Det finns all anledning för allmännyttan, i detta fall Botkyrkabyggen AB, att finna nya vägar för att skapa en bra och positiv PR för sin bostadspolicy i syfte att kunna konkurrera på bostadsmarknaden; ett exempel kan då bli att tillhandahålla service utöver de vanliga för sina hyresgäster.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att ge Botkyrkabyggen AB direktiv att utreda
1/ om det föreligger intresse hos hyresgästerna att anlita hushållsnära tjänster
2/ om det finns möjligheter att i så fall underlätta för hyresgästerna att anlita hushållsnära tjänster och i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2007-05-15
Oberoende miljörevision vid utbyggnaden av Riksten på F 18.

I kommunen uppförs nybyggnation på många ställen och det största projektet är utan tvekan utbyggnaden av Riksten på det gamla militärflygfältet F 18.
Vi i (bp) har följt utvecklingen av projektet från start och fram till nu och funnit att det kan föreligga en hel del risktagande vad gäller miljöpåverkan.

Vid åtskilliga tillfällen har vi därför ställt oss kritiska till utbyggnaden i dess påtänkta form vad gäller bostäder. Vi anser att färre antal bostäder skulle ge mer i utbyte för nyinflyttade och samhället i sig, och framför allt ge mindre skadeverkningar på miljö och klimat med åtföljande hälsorisker.

Hänsyn har inte tagits i tillräcklig omfattning då en reell miljöplan med uppföljning för området inte föreligger, därför har arbetet med utbyggnaden kunnat ske relativt ostört. Det har emellertid kunnat konstateras att det finns gammal asfalt med stenkolstjära med höga PAH-värden under flygbanorna, samt ett par stora oljedepåer från militärens tid, som är belägna över och intill Tullinge vattentäkt.

För att kunna bebygga området måste det till kraftfulla saneringar i syfte att inte åstadkomma så stora skador att det kommer föreligga hälsorisker för både människor och djur längre fram. I rapporter från olika håll från inblandade parter ska det inte föreligga risker med att bygga och bo på området.

I dagarna har vi i (bp) fått vetskap om att flygbanorna nu börjat rivas och såvitt vi vet har det inte förekommit någon närmare ansats till lägga de rivna asfaltmassorna på tillförlitlig deponi eller föras bort för destruktion. Självfallet måste största försiktighet iakttagas och vi förutsätter att ansvariga kommer att utföra detta arbete under stränga krav och följer de regler som finns inskrivna såväl i Miljöbalken som hos Naturvårdsverket.

Det råder synnerligen stor oro hos befolkningen i både Tullinge och Tumba om vad som verkligen händer med utbyggnaden av Riksten. Det vore därför rimligt att anlita utomstående expertis, som får i uppdrag att granska miljöpåverkan med åtföljande risker för att dels undanröja varje tvivel om miljöskador med hälsorisker och dels att få klarlagt om risker skulle föreligga att den fortsatta utbyggnaden i så fall stoppas.

En oberoende miljörevision, där ingen av de inblandade parterna ingår d v s staten, kommunen och byggherren, ska få fram sådana fakta att det stillar en allmän oro antingen om detta senare skulle leda fram till att avbryta eller fortsätta utbyggnaden av Riksten på F 18.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att omgående anlita utomstående expertis att utföra
en oberoende miljörevision av utbyggnaden vid Riksten på F 18 och i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2007-05-15
Kommunens företagshälsovård med hälsobefrämjande åtgärder för kommunens personal/anställda

Botkyrka kommun har idag ca 5 800 anställda varav åtskilliga arbetar inom vård, skola, omsorg och lokalvård. Kommunen har under en följd av år haft den s k Kommunhälsan, som numer kallas Hälsan och har sina lokaler i samma byggnad som Tumba Äldreboende. Hälsan skall betraktas som kommunens företagshälsovård och skall tillgodose både friskvård i förebyggande syfte för kommunens anställda men även rehab-vård för anställda som är i behov av detta såsom t ex vattengympa och allmänt gym.

Utredningar på riksnivå föreligger om företagshälsovård i allmänhet och om kommunernas i synnerhet. I landets kommuner har det pågått diskussioner om företagshälsovård för kommunanställda varvid det stora flertalet kommuner gått från entreprenadformen och återgått till den tidigare formen av företagshälsovård i kommunal regi som exempelvis Hälsan i dess tidigare form.
I Botkyrka verkar man vilja gå i motsatt riktning och har för avsikt att lägga ut delar av verksamheten till det statliga bolaget, Previa, förutvarande statshälsan.

Vi i (bp) har fått informationen att Hälsan har kostat för mycket med bl a en lokalkostnad för simbassängen med c a 450 Tkr., som man inte har lyckats att finansiera, varför man från kommunledningen nu anser att Hälsan bör avvecklas i vissa delar och läggas ut på entreprenad. Det bör naturligen åligga kommunen att både ta väl hand om personal/anställda och ta väl vara på befintliga resurser, med andra ord bör kommunen ha en väl fungerande företagshälsovård. Med kommunledningens nuvarande inställningen riskeras att Hälsan kan komma försvinna.

Härvidlag finns risk att ledningen kan ha gjort en grov missbedömning och låter snålheten bedra visheten. Snarare finns det all anledning till att göra en ny utredning för driften av kommunens företagshälsovård med hälsobefrämjande åtgärder för personal/anställda och med siktet inställt på en ny upphandling, vari Hälsan skall vara ett självklart alternativ vid en ny upphandling. Vi förutsätter att kommunen är den instans som skall stå som huvudansvarig för verksamheten.

En genomgripande analys och verklig redovisning för de totala och reella kostnaderna för kommunens företagshälsovård i de olika alternativen måste göras samtidigt som man även ser över om anhöriga till anställda skulle kunna få komma i åtnjutande av kommunens företagshälsovård, såsom vid Scania i Södertälje.

Vi anser att Hälsan skall kunna erhålla resurser för fortsatt och ev. utvidgad verksamhet, och samtidigt även få möjlighet till att sälja alternativt hyra ut sina tjänster respektive lokaler till organisationer och företag i kommunen d v s utanför den rent kommunala verksamheten dock utan att inkränkta på den fria konkurrensen.
Verksamheten kan i så fall bli mer eller mindre självfinansierad.

Detta skulle på sikt både ge kommunens personal en trygghet och stabilitet och samtidigt skapa en kvalitativ kapacitet med hälsobefrämjande åtgärder i kommunens företagshälsovård.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att skyndsamt utreda förutsättningarna för en ny
upphandling i syfte att återinföra kommunens företagshälsovård med hälso- befrämjande åtgärder för kommunens personal/anställda samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
bp

Motion
2007-04-26

Förändring av driftform för Rotemannens gruppboende

Team Rotemannen har kommit in med en ansökan om att få driva Rotemannens gruppboende i intraprenadform, vilken har delgivits alla partier i kommunfullmäktige. Verksamheten omfattar boenden med intellektuellt funktionshinder och tilläggshandikapp.

Vi i (bp) har sedan länge föreslagit att kommunen bör kunna driva vissa verksamheter i intraprenadform och nu kommer ett förslag att driva ett gruppboende i denna form, som vi anser vara ett steg i denna riktning.
Då det föreligger en förändring av organisationen, som ligger under vård- och omsorgs-förvaltningen, ser vi det som en möjlighet att kommunen/omsorgsförvaltningen prövar en ny driftform för gruppboendet.

I den ingivna ansökan framkommer att Team Rotemannen vill driva verksamheten i intraprenadform innebärande att ’förvaltningen har det formella och övergripande ansvaret och att vi på Team Rotemannen ser till att budget, regler, policys och lagar efterföljs.’

Det ligger ett positivt nytänkande bakom förslaget, som innebär att både kompetens och kvalitet kan förstärkas och vidareutvecklas samtidigt som kostnaderna kan hållas nere, vilket kommunen bör ta tillvara.
Därutöver kommer teamet även att kunna ’sälja’ sina tjänster till utanför kommungränsen liggande intressenter/kommuner, vilket kommer ge inte bara en inkomstförstärkning utan även en god PR för Botkyrka.
Finansieringen ska självfallet ske inom given budgetram.

Vi anser att kommunen/omsorgsförvaltningen med det snaraste ska utreda möjligheterna av att Team Rotemannen kan starta en försöksperiod på två till tre år med den i ansökan beskrivna intraprenadformen och att detta försök i så fall ska kunna startas upp redan under innevarande höst eller vid årsskiftet 2007/08. Därefter eller under det tredje året av försöksperioden ska utvärdering ske av verksamheten.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att Vård- och Omsorgsnämnden får i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheterna av att Rotemannens gruppboende kan drivas i intraprenadform i Team
Rotemannens regi samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2007-04-16

Utredning om verksamhetsutnyttjande av kommunens mindre skolenheter

I kommunfullmäktige i mars innevarande år samlades alla partier i stor enighet kring dokumentet ’Ett hållbart Botkyrka- genomförande av Ålborg + 10’. Ett avsnitt i detta dokument har dock fått en något undanskymd plats när det gäller bevarandet av vårt urbana kulturarv, vilket också framkommer i handlingarna.

Botkyrka har nu ett ypperligt tillfälle att gå från ord till handling genom att på ett konstruktivt sätt utreda förutsättningarna att ta tillvara våra små skolenheter såsom Uringe skola i Grödinge (150 år) och Uttranskolan i Uttran (dryga 100 år).

Vi i (bp) har fått signaler om att båda dessa skolor är nedläggningshotade p g a att elevunderlaget sviktar. De få elever som finns kvar ska istället få ta sig till Malmsjö skola respektive Broängsskolan, vilket äger sin riktighet. Men samtidigt bör kommunen vara observant på att elevunderlaget brukar vända inom ett par år, som statistiskt sett är vanligt. Lika säkert kommer åter de små skolenheterna att bli en tillgång vid denna vändning. Under de närmaste 2-3 åren bör därför skolorna kunna utnyttjas som dagis/förskola och skola för att i ett senare skede återigen tas i bruk som grundskolor för lågstadier eller låg/mellanstadier. Att inte utnyttja dessa skolor nu anser vi i (bp) är en ren kapitalförstöring, som kommer kosta skattebetalarna mer än vid ett utnyttjande för barn i dagis/förskoleåldern. Tvärtom anser vi att detta är ett konkret och stimulerande sätt att bevara vårt urbana kulturarv som genom relativt låga omkostnader kan förverkligas.

Det är inte enbart vårt kulturarv det gäller, utan i allra högsta grad att barnen ska kunna få en bra start i skolan. Vi i (bp) anser att en klok skolpolitik med investeringar i utbildning för barn och ungdom är en utveckling för framtiden.

Självfallet måste det till en viss upprustning av skolorna, men denna investeringskostnad måste hållas inom rimliga gränser och inom given budgetram och ej belasta budgeten genom ökad upplåning. Här anser vi i (bp) att kostnaderna för om/tillbyggnad av Malmsjö skola och Broängsskolan kommer att hamna på en mycket högre nivå än en blygsam renovering av de båda små skolenheterna. Skillnaderna – såväl ekonomiska som kvalitetsmässiga – mellan de olika alternativen måste noggrant utredas och analyseras innan beslut fattas i respektive beslutande instanser.

Vår bedömning är att kommunen kan hålla nere investeringskostnaderna till ett minimum då man med all sannolikhet bör kunna söka och få bidrag såväl från staten som från EU:s fonder, då det gäller bevarandet av kulturarv på ett konkret sätt.

Vidare bör undersökas om driften av skolorna kan ske genom intraprenadform mellan kommunen och annan intressent, varvid kommunen ska ha det övergripande ansvaret.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt Barn- och Ungdomsnämnden att utreda förutsättningarna för verksamhetsutnyttjande vid kommunens mindre skolenheter samt i enlighet med motionens intentioner.

Utredning om utökade korttidsboenden i kommunens äldreomsorg.

Vid Tumba äldreboende finns idag 15 platser för korttidsboende och lika många s k växelvård/avlastningsplatser. Platserna för korttidsboendet är till för patienter som anses vara medicinskt färdigbehandlade och blir utskrivna från geriatriken vid Huddinge sjukhus i syfte att få stimulans och rehabilitering under 2 till 6 veckor för därefter få möjlighet att kunna få återvända till sin egna bostad. Övriga platser vid Tumba äldreboende, ca 150 för s k särskilt boende eller permanentboende, är till för dem som p g a sjukdom måste ha någon form av tillsyn och omsorg under dygnets 24 timmar.

Botkyrka kommuns har en relativt ung befolkning, men som blir och blivit äldre och behoven och kraven av såväl äldreboende som övriga boendeformer kommer öka och har ökat. Självfallet uppkommer situationer då kommunen måste ta ställning till vilken form av boenden som kan anses vara den mest angelägna att utveckla för den äldre generationen.

Korttidsboendet vid Tumba äldreboende har varit och är fortfarande – men dock i farozonen – en kvalitets- och kompetenssäkerhet för alla som är i behov av båda boendeformerna. Korttidsboendet har visat sig vara en bra ’sluss’ för många som återvänder till sin egna bostad. Dock har det under senare tid blivit en viss stagnation, eftersom fler patienter som skrivits ut från Huddinge sjukhus har bedömts att ha ett större behov av permanent boende, varvid korttidsboendets platser fått stå till förfogande för dessa boenden.
Man kan säga att det uppstått en viss ’kösituation’ beroende på att sjukhusen i landstinget har kapacitetbrist vad gäller geriatriken, som kommer att bli mer dominant inom sjukvården längre fram och som kommunen måste ställa krav på att denna specialistvård byggs ut.

Detta skapar oro för utveckling av äldreomsorgen i kommunen, och nu måste man vara medveten om att det måste satsas mer på korttidsboenden för att upprätthålla både kvalitet och kvantitet.
Vi ser det som en naturlig utveckling – förutom att korttidsboendet vid Tumba äldreboende bibehålls – att ytterligare korttidsboenden införs vid fler äldreboenden, varvid Alby Äng skulle kunna bli ett första steg. Ett platsantal om 15 vid detta äldreboende skulle kunna ge en behövlig förstärkning inom äldreomsorgen samtidigt som kvaliteten höjs.

Detta kommer naturligen medföra merkostnader för kommunen, men här måste man agera mer aktivt genom att kräva att både stat och landsting kostnadssäkrar kommunens insatser.

Vad gäller de totala boendeformerna i kommunens äldreomsorg återkommer vi i (bp) till detta vid senare tillfälle.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt Vård- och Omsorgsnämnden att skyndsamt utreda förutsättningarna att dels bibehålla platserna för korttidsboende vid Tumba äldreboende och dels utöka antalet korttidsboenden i kommunens äldreomsorg vid Alby Äng samt i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2007-03-29

Utredning om förslag till trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Vattravägen
Vattravägen har under många år varit föremål för olika trafiksäkerhetsåtgärder, som i viss mån har kunnat dämpat farten något till en början.

Nu har emellertid trafiken åter intensifierats och alltför många fordon framförs i för höga hastigheter, därtill skall läggas att vägen i många fall blivit någon form av genomfartsled från Salem/Uttran stn. till Dalvägen mot Grödinge samt omvänd riktning.

Fler barnfamiljer har flyttat i inom området och detta innebär många gånger att barn som skall till och från skolor/dagis oftast får gå oskyddade för fordonstrafiken. Det kommer därför bli nödvändigt att kommunen tar itu med trafikproblemen innan det händer någon allvarligare olycka, vi i (bp) anser att någon form av trafiksäkerhetshöjande åtgärder måste till.

Efter att ha studerat Vattravägen med omnejd kan det finnas 2 lösningar som skulle kunna verkställas.

Ett förslag är att kommunen helt enkelt ’skär’ av Vattravägen exempelvis vid Lavretsbacken vilket innebär att Vattravägen blir återvändsgata från båda hållen, d v s dels från Dalvägen och dels från Salem/Uttran, dock med framkomlighet för utryckningsfordon och bussar. Detta skulle leda till att den s k ’smittrafiken’ stoppas likaväl som att farterna på vägen hålls nere.

Ett annat förslag är att kommunen anlägger en rondell vid Vattravägen/Strandvägen, som har en fartdämpande effekt, samtidigt som man också låter sätta upp reglerat ljus för oskyddade trafikanter vid övergångsstället vid Lavretsbacken. Även detta anser vi skulle få en begränsning av fordonstrafiken och samtidigt ge en lugnare trafikmiljö för oskyddade trafikanter.

Vi i (bp) vill väcka dessa tankegångar för att säkerställa trafiksäkerheten och vi anser att något måste göras nu för både för de boende utmed Vattravägen och dess omnejd och trafiken i sig i syfte att undvika en olyckshändelse liknande den som hände på Huddingevägen vid Hamringe i Tullinge för några månader sedan.

Självfallet måste även finansiering tas med i förslagen för att få fram den bästa lösningen.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att utreda förutsättningarna till förslagen om trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Vattravägen samt
i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2007-02-27

Utredning om anläggande av solenergicentrum i Botkyrka kommun för att värma fram- och/eller returvattnet i fjärrvärmenätet

Den globala uppvärmningen och behovet av att lämna oljan för att minska utsläppen av växthusgaser, står idag i förgrunden i den internationella debatten. Dagens alternativa energikällor till olja, såsom el från kärnkraftsverk och vattenfallsverk samt vindkraftsverk och förbränning av skog, avfall mm., har alla negativa effekter på miljön. Solenergin däremot är helt gratis och rätt utnyttjad har den ingen negativ miljöpåverkan och ligger helt i linje med alla deklarationer, som antagits för en hållbar utveckling.

Frågan är inte om vi kan utnyttja solenergin, utan vi måste utnyttja den för att kunna minska koldioxidutsläppen. Idag utgör solenergin ett ekonomiskt fördelaktigt komplement till uppvärmning av bostäder, varmvatten eller att skapa elkraft.

Stora tekniska förbättringar har nyligen gjorts både för solpaneler för uppvärmning av vatten och för solceller, som genererar elektricitet. Moderna solpaneler kan ge över 600W/kvadratmeter vid fullt solsken men även mitt på dagen vid normalt mulet väder kan solpanelen ge cirka 80W/kvadratmeter. En solpanel kan på vintern nå över 50C och på sommaren över 100C. Enkelt uttryckt kan en anläggning dimensioneras så att solenergi täcker hela kommunens fjärrvärmebehov under halva året. Det finns numera ett kommunalt investeringsbidrag på upp till 70% att tillgå för en miljöinvestering, vilket i högsta grad skulle gynna en anläggning av solenergicentrum.

KTH har presenterat ett forskningsprojekt vad gäller framställning av solceller, som för närvarande är beroende av bl a ultraren kisel vid tillverkning. Detta kan komma ersättas av syntetiskt material inom en snar framtid och därmed också bli ytterligare en faktor att räkna med då det gäller att spara på naturens resurser samtidigt som det är på väg att bli ett kommersiellt genombrott.

Mot denna bakgrund är det i dagens läge mycket angeläget att låta utreda den tekniska utformningen och dimensioneringen samt de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för ett solenergicentrum, det vill säga en större anläggning av många sammankopplade solpaneler för att värma fram- och/eller returvattnet till befintligt fjärrvärmeanläggning.

Ett solenergicentrum kan med fördel placeras så att fler kommuner på exempelvis Södertörn skulle kunna komma i åtnjutande av dess fördelar samtidigt som Botkyrka kommun skulle kunna bli den kommun som går i bräschen för ett nytt tänkande vad gäller kommunens/ernas energiförsörjning och visar att det går att skapa bättre förutsättningar för en hållbarare utveckling av vårt samhälle.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att utreda förut- sättningarna med konsekvensanalyser för anläggande av ett solenergicentrum samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2006-08-28

Påbyggnadslägenheter i Botkyrkabyggen AB fastighetsbestånd

Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar
att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med Botkyrkabyggen AB utreda förutsättningar huruvida det finns möjligheter till att fler smålägenheter byggs till som påbyggnad i Botkyrkabyggen AB fastighetsbestånd sam i enlighet med motionens intentioner.

Det råder stor efterfrågan på mindre lägenheter från ensamhushåll, det kan gälla både studenter och ensamstående förälder samt pensionärer m fl. Denna efterfrågan kommer knappast att minska utan snarare att öka under de närmaste åren.

Kommunen har ju byggnadsplaner, som till vidare bygger på att utnyttja mer mark varvid åtskilliga grönområden försvinner och som medför att de s k ’gröna lungorna’ minskar för kommuninvånarna. Vi i (bp) har många gånger hävdat att kommunen får anses vara färdigbygd d v s att nybyggnation ej skall behöva ta mer mark i anspråk. Botkyrkaprofilen med sin unika miljö och natur måste tas tillvara på ett betryggande sätt.
Dock måste vi samtidigt kunna tillgodose den efterfrågan av mindre lägenheter som finns hos många botkyrkabor. En sådan efterfrågan borde kunna tillgodoses genom att s a s bygga på höjden istället för att utnyttjande av mer mark i kommunen.

Vi i (bp) anser det därför angeläget att kommunen tillsammans med allmännyttan d v s Botkyrkabyggen Ab utreder om det finns möjligheter till att i det fastighetsbestånd som bolaget äger bygga på befintliga huskroppar med ytterligare ett eller två våningsplan. Om detta skulle vara möjligt skulle kommunen kunna få ett tillskott av smålägenheter – ettor och tvåor – med 500 till 1000 stycken, enligt vår bedömning. Dessa lägenheter måste självfallet bli av enkel karaktär får att hålla nere prisnivån, men ändå ge bekvämligheter av modern standard som exempelvis toalettrum med dusch och kokvrå med kyl/frys.

Idag satsar kommunen till största delen på att det byggs bostadsrätter, som inneburit att boendekostnaderna stigit dramatiskt för den enskilda, exempel finns i både Tullinge och Tumba. Ytterligare ett område som man vill satsa på är Riksten med ca 2 500 bostäder, som till största delen kommer att bestå av bostadsrätter och radhus, en utbyggnad som vi i (bp) sagt nej till.

Vi i (bp) anser att allmännyttan bör få större utrymme för att kommuninvånarna skall kunna få större valmöjligheter till sitt boende. Vi är med andra ord för en blandad upplåtelseform som vi anser skapar valfrihet för kommuninvånarna och då bör kommunen satsa omväxlande på hyresrätter och bostadsrätter i större utsträckning än vad som sker idag.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2006-03-19

Hemställan om inrättande av kommunalt Konstitutionsutskott, KU.

I Sverige har diverse märkliga avslöjanden om regeringens ageranden avseende Tsunami-katastrofen framkommit. Efter åtskilliga turer i massmedia har affären därefter behandlats och granskats i riksdagens Konstitutionsutskott, KU, och eventuellt kommer vissa delar i ärendet att bli föremål för ytterligare granskning av Riksåklagaren, RÅ.

I Botkyrka kommun har det under början av 2000-talet förekommit en del affärer som exempelvis renovering och utbyggnad av Tunaskolan och upprustning av Tumba Gymnasium, samt vården vid Tumba äldreboende, vilka har föranlett kritik från såväl kommunens revisorer som Länsstyrelsen.

Det har dock ej kunnat leda till några utfrågningar som motsvarar de i riksdagens KU, då kommunala KU ej hittills ej kunnat inrättas enligt kommunallagen. Med andra ord har en del märkliga affärer kunnat gå relativt spårlöst förbi kommuninvånarna utan någon närmare eller mer ingående granskning med offentlig spridning än som förevarit.

Det alltmer uttalade politikerföraktet hos allmänheten bör rimligen politikerna själva vara angelägna om att åtgärda för att medverka till att återställa förtroendet mellan väljare och politiker genom att offentligt redogöra för oklara affärer som kan ha fått vissa negativa stämplar på sig.

I riksdagen tas olika affärer upp i KU, varvid offentliga förhör genomförs, vilket medverkar till att vidmakthålla en öppen information gentemot invånarna samtidigt som såväl den demokratiska som den rättsliga processen förstärks.

På liknande sätt skulle kommunerna mycket väl kunna få ha möjlighet till att ha kommunala KU där oklara affärer får bedömas och granskas i offentlighetens ljus. Ett kommunalt KU skulle ha som uppgift att granska kommunens ledning ur konstitutionell perspektiv och ha ungefär samma befogenheter som riksdagens KU.
Kommunerna har dock idag ej stöd i kommunallagen att inrätta någon form av kommunala KU - för detta måste det till en lagändring.

Visserligen kan kommunerna åberopa och stödja sig på kommunens politiskt valda revisorer, som via lagen har möjlighet att vidta sanktioner mot förtroendevalda, som begått fel, och som kan liknas vid brott.

Detta vidtages dock ytterst sällan, ja, nästan aldrig, vilket möjligen kan bero på att de politiskt valda revisorerna föredrar att 'sila' materialet från fackrevisionen, för att detta bättre skall passa in i partiernas mönster och underlätta beslutsprocessen i kommunfulläktige. Med andra ord kan det föreligga tendenser att sopa en del obehagligheter under mattan.

Vi i (bp) ser det som naturligt att den interna revisionen som utförs av i kommunen skall syfta till att verksamheterna skall kunna bedrivas någorlunda smidigt även om det kommer påpekanden från kommunens revisorer om felaktigheter.
Men samtidigt måste det vara lika självklart att revisorerna utnyttjar sin rätt enligt kommunallagen att vidta sanktioner mot enskilda då denne/denna kan ha begått övertramp, för att inte det politiska och moraliska ansvaret skall riskera att hamna i skymundan. För Botkyrka kommuns del skulle det vara av utomordentlig vikt att ta initiativ till en lagändring för att få möjlighet till att inrätta ett kommunalt KU, för att just markera betydelsen av det politiska och moraliska ansvaret.
Botkyrka kommun skulle kunna framstå som en kommun med nytt progressivt tänkande, som skulle kunna leda kommunen ur en besvärande politisk kris, för att istället arbeta på att skapa en positiv bild av kommunen.
Det kommunen kan göra nu är att hos regering och riksdag först hemställa om en lagändring för att få till stånd att kunna inrätta ett kommunalt KU - om inte permanent så i varje fall under en försöksperiod på 2 till 3 år, för att därefter göra en utvärdering av verksamheten.

Ett sådant initiativ skulle med all sannolikhet välkomnas och ge råg i ryggen för alla parter och allmän skärpning hos politikerna, och samtidigt ge ökad öppenhet mellan väljare och förtroendevalda.
Syftet skall självfallet vara att självsaneringen i det politiska etablissemanget stramas upp och att demokratin återupprättas för att därigenom återställa förtroendet mellan väljare och politiker.

Med anledning av vad här ovan anförts hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige måtte besluta

att uppdra åt kommunstyrelsen att hos regeringen hemställa om en lagändring i kommunallagen som möjliggör för kommunen att inrätta ett kommunalt KU samt

att om sådan lagändring kommer till stånd att kommunstyrelsen med det snaraste vidtar åtgärder för att inrätta ett kommunalt KU och i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2006-02-23

Utredning om upplåtande av tom lokalyta i kommunens ägo för fritidsverksamhet som Thaiboxning med flera kampsporter.

I kommunfullmäktige i januari i år behandlades ett medborgarförslag som tog upp förslag om att få kunna bedriva kampsporter av skilda slag, men i första hand dock thaiboxning och shute - fighting.

En förening för thaiboxning i Botkyrka är under bildande, medlemmarna som kan få möjlighet att ansluta sig är i huvudsak ungdomar, men alla åldrar från olika grupper skall få känna sig välkomna. Inriktningen på föreningens verksamhet kommer bli att lära ut kunskap om kampsport, som skall motverka våld och kriminalitet ute i samhället. En av dessa sporter är Thailands nationalsport, thaiboxning, som utövas i stor skala i Thailand, där våldsbenägen-heten har kunnat hållas på en synnerligen låg nivå bl a tack vare denna form av kampsport. I kommunen har tidigare funnits en thaiboxningsklubb men fick läggas ner p g a ledarbrist.

De ungdomar som nu tagit ett initiativ för att få möjlighet till att utöva thaiboxning, har som sin ledstjärna att informera om kampsporten och önskar få driva detta under mycket strängt regelverk och disciplinerade former såsom denna sport påbjuder. Detta menar man skulle skapa gynnsamma förhållanden att förebygga gatuvåld och annan våldsam kriminalitet i samhället.

Vi i (bp) anser att detta är ett så bra initiativ från ungdomar att kommunen bör väl ta till vara detta på ett positivt sätt. Rent praktiskt kan kommunen stödja en sådan sport på försök genom att upplåta en av sina många tomma lokalytor, för självfallet måste dessa ungdomar få möjlighet till träning. Lämpligt vore att en sådan upplåtelse skulle vara tidsbegränsad på 2 år i och för att få klarhet i om sporten har sådana kvalifikationer som nämnts.

Enligt utsago från ungdomarna själva skulle dessa vara nöjda med att få tillgång till en lokal på ca 100 kvm och med toalett och dusch. Inredning och annan utrustning skulle de ha möjlighet till att stå för själva. Med andra ord skulle denna fritidsaktivitet bli en ringa kostnad för kommunen men ge ungdomar en meningsfull sysselsättning, i stället för att vara ute och hänga på gator och torg.

Vi i (bp) har inskrivit i vårt partiprogram att det angeläget att det ges möjlighet till utövande av alla, ej samhällsfarliga, fritidsaktiviteter enligt botkyrkabornas önskemål.

Med anledning av ovan hemställer i vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt Kultur/Fritidsnämnden att utreda möjligheterna om kommunen kan upplåta en tom lokalyta till thaiboxning m fl kampsporter som försöksverksamhet under en 2-års period och därefter utvärdera verksamheten samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Botkyrkapartiet, Folkpartiet, Moderaterna

Motion
2005-10-27

Direktsändning av kommunfullmäktige via Internet och kabel-TV

Botkyrka kommun har som första kommun börjat med s k demokratidagar där det kommer att debatteras i olika fora med och mellan politiker och kommuninvånare. Initiativet kan komma bli stimulerande för demokratins utveckling och bör självfallet uppmuntras.

Vi anser att kommunen skulle kunna gå ytterligare några steg för demokratiutveckling genom att exempelvis återuppta direktsända kommunfullmäktigesammanträden antingen via Internet och/eller genom lokal kabel-TV.

Kommunfullmäktige direktsändes tidigare via den lokala TV stationen TV NU (som numera är nerlagd), men tyvärr beroende av kostnadsskäl ansåg man att man ej kunde stödja TV stationen och därmed försvann ett viktigt instrument för att stimulera den demokratiska processen. Många kommuninvånare ansåg och anser fortfarande att det skulle vara utmärkt om fullmäktiges sammanträden på nytt kunde sändas i TV.

I Huddinge kommun direktsänds kommunfullmäktige sammanträden dels via Internet och dels via kabel-TV. Arrangemanget går genom Sjödalsgymnasiet, som har en medielinje där eleverna får både teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet i mediakunskap samtidigt som Huddinge kommun på ett förhållandevis billigt sätt kan föra ut kommunfullmäktiges debatter med de olika politiska partiernas ståndpunkter i en rad frågor.
Detta har medfört att man i denna kommun öppnat en dörr och medverkat till att vidga det demokratiska perspektivet.
Kostnaderna för detta har kunnat hållas på en låg nivå om bl a en halvtidstjänst och lite reklam för kommunfullmäktiges sammanträden.
Självfallet bör man även undersöka om verksamheten kan ske via extern finansiering.

Med anledning av ovanstående hemställer vi att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheterna till att åter börja direktsända kommunfullmäktiges sammanträden antingen via Internet och/eller via en lokal kabel TV-station samt i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson (bp) Lars Johansson (fp) Anders Petersson (m)

Motion
2005-04-28

Återinförande av Naturvetenskapsprogrammet, NV, vid Tumba gymnasium

Vi i (bp) hemställer att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden, UAN, att återinföra Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap vid Tumba gymnasium från och med läsåret 2006/07 och på de grunder som redovisas här nedan.
v Vi i (bp) har med bestörtning tagit del av att Tumba gymnasiums utbildningsmöjligheter genom UAN:s försorg håller på att försämras inom olika delar. Genom beslutet i UAN den 17 mars detta år kommer intagningarna att stoppas till bl a NV-programmet vid gymnasiet till nästa läsår, 2005/06.

Detta innebär ingenting annat än att en gradvis kvalitetsförsämring vid Tumba gymnasium har påbörjats eller kommer att påbörjas genom den styrande majoritetens beslut, om nu detta sker medvetet eller omedvetet låter vi vara osagt.

Därtill skall läggas att Tumba gymnasium som numera blivit ombyggt och upprustat har kommunens i särklass bästa undervisningslokaler för fysik, kemi och biologi, vilka kan riskera att få stå outnyttjade inom ca 3 år i händelse av att man inte redan nu vidtar åtgärder.

Vi i (bp) anser att det blir än mer anmärkningsvärt att förhindra intagningarna till NV-programmet vid gymnasiet då denna typ av utbildningsform får anses vara en av grund-bultarna i dagens och inför framtidens samhälle.
Istället för att gymnasiet skall tvingas till att betala VD-lön och personalkostnader vid Grafiskt Centrum med ca 4 Mkr anser vi att dessa medel bör kunna satsas på både god marknadsföring och fortsatt satsning av Naturvetenskapsprogrammet vid Tumba gymnasium.

Vi ser det även som synnerligen angeläget att samarbetet mellan NV - programmet vid gymnasiet och Stockholms Universitet skall kunna tas upp på nytt i syfte att stärka elevers och lärares situation vid Tumba gymnasium.

Då vi sett svårigheter att förhindra verkställandet av det tagna beslutet i UAN inför nästa läsår 2005/06 har vi därför föredragit att väcka denna motion redan nu. Syftet är att UAN, ledning, lärare och övrig personal vid Tumba gymnasium skall få en rimlig tid att rekonstruera och återinföra Naturvetenskapsprogrammet inför läsåret 2006/07 för att därmed ges möjlighet till att upprätthålla en något så när anständig kontinuitet för ett av gymnasiets kärnämne.

I övrigt hänvisar vi i (bp) till UAN:s beslutprotokoll med bilagor, § 14, 2005-03-17.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2005-03-31
30-begränsning inom hela Kassmyraområdet

Det har fattats beslut i Tekniska nämnden att genomföra hastighetsbegränsning med 30 km i timmen förbi Kassmyraskolan och som gäller ca 300 meter förbi skolan.
v Vid infarten till Kassmyraområdet från Dalvägen via Björkvägen förekommer rätt ofta olyckstillbud vid korsningen Björkvägen - Ekvägen, då bilburna trafikanter framför sina fordon med allt för hög hastighet, trots att hastighetsbegränsande åtgärder satts in på en del vägar inom området.

För att höja trafiksäkerheten bör om möjligt hastighetsbegränsning till 30 km/tim införas inom hela Kassmyraområdet och inte enbart förbi skolan även om detta i sig är en vällovlig insats. Här bör kommunen även kunna undersöka hur en hastighetsbegränsning slår mot angränsande kvarter och om man i så fall skall kunna utöka området för hastighetsbegränsning att gälla även Skäcklinge.

Inom dessa områden finns förutom skolan även daghem med många trafikrörelser, som vid stressituationer kan bli en trafikfara inte bara för bilburna trafikanter utan i allra högsta grad för de oskyddade trafikanterna, gående och cyklister.

Vi i (bp) anser det angeläget att teknisk förvaltning får utreda om det finns möjlighet till att införa hastighetsbegränsning i Kassmyraområdet då det byggs nya bostäder i området, vilket medför en ökad trafikintensitet och därmed också ökade risker för olyckor och tillbud.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt Tekniska nämnden att utreda möjligheterna att låta införa hastighets- begränsning inom hela Kassmyraområdet samt i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker
Motion
2004-08-23
Tillägg till motion 2004-02-02, ang. ny utredning om flygfältet och allmänflyg på F 18 vid Riksten.

Vi i (bp) har i en motion, 2004-02-02, framfört att förhållandena kan komma förändras av Rikstensområdet genom ägarbyte, genom att bolaget F 18 Vasallen försäljs till PEAB. Under juli månad förvärvade så PEAB F 18 i Tullinge, till en köpeskilling av 80 Mkr.

Vi har vidare framfört att " Detta kan komma innebära att kommunen ges möjlighet att omförhandla vissa avtal som tidigare ingåtts med F 18 Vasallen, vilket kan leda fram till ändringar i nu liggande förslag om utbyggnaden av Riksten.

Det blir av speciellt intresse då dels F 18 Vasallen inte längre kan framstå som huvudpart vid de fortsatta diskussionerna om utvecklingen av området utan detta blir PEAB och dels framför allt tidsaspekten, som fått en annan dimension. Så till exempel har det redan nu framskymtat att utbyggnaden av den s k etapp 2 med all sannolikhet kommer att förskjutas en bra bit in i framtiden beroende på att lösningar bl a saknas såväl på vägsystem som på försvarets bergrum som finns i området."

Vad vi har kännedom om finns det för närvarande inga konkreta förslag till lösningar på vad som här ovan nämnts inom näraliggande tid utan fördröjningen av utbyggnaden kvarstår varvid vi återigen vill framföra att kommunen bör kunna initiera till en ny utredning om flygfältet och nu även en omförhandling av arrendeavtalet mellan den nye ägaren PEAB och Botkyrka Flygklubb, BFK. Så till exempel har vi i (bp) fått vetskap om att flygklubben vid Barkaby har hamnat i en liknande situation som BFK och där har man kunna förhandla fram ett ettårigt arrendeavtal i syfte att inte försätta flygklubben i en situation utan alternativa platser att bedriva sin verksamhet på, vilket givit en positiv effekt.

Under augusti månad (14/8 - 15/8) arrangerade BFK 2 flygdagar som blev synnerligen uppskattade och med bortåt 15. 000 till 20. 000 besökare, vilket får anses vara en succé för inte bara för arrangemanget i sig utan även givit en positiv PR för Botkyrka kommun. Vi i (bp) har tidigare framfört att flygfältet på F 18 kan få finnas kvar och med de verk-samheter som finns idag där bl a BFK ingår.

Med tanke på hur situationen ser ut nu och förmodligen inte kommer att förändras under de närmaste åren anser vi därför att det vore rimligt att kommunen framförde förslag om att BFK skulle kunna få förlängd tidsfrist genom ettårigt arrendeavtal tills dess att man kan skönja att en utbyggnad av Riksten blir en realitet. Att i detta läge låta riva upp flygfältet och avveckla verksamheterna där anser vi i (bp) vara en ren kapitalförstörelse och kan knappast gagna varken PEAB, kommunen eller BFK med flera intressenter inom området.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar om följande tillägg till tidigare inlämnad motion, 2004-02-02,

att uppdra åt kommunstyrelsen att hos den nye ägaren av F 18 Vasallen, PEAB, även initiera till omförhandling av nu gällande arrendeavtal med BFK och övriga på området samt i enlighet med motionens intentioner .

Ulla-B. Ludvigsson, Lena Karlsson, Nils Junker

Anförande till svar på motion ang. lagstiftningsändring för kommunernas flykting/invandrarmottagande, Kommunfullmäktige, 2004-02-26.

Vi tackar för svaret på vår motion som tar upp frågan om ändrad lagstiftning för att åstadkomma en rättvisare fördelning mellan kommunerna då det gäller att ta emot flyktingar / invandrare - det gäller den s k EBO - lagen. Och till att börja med yrkar jag bifall till vår motion som ju blivit välvilligt behandlad och man kan i svaret nära nog tolka detta som att kommunstyrelsen bifallit motionen dock inte fullt ut.

Jag vill gärna göra en liten tillbakablick för det kan vara av intresse för en hel del fullmäktigeledamöter ---- för det finns både nya och äldre fullmäktigeledamöter som ibland totalt har misstolkat (bp):s intentioner och ställningstaganden vad gäller flykting- och invandringspolitiken.

Och jag skall börja med vad vi skrivit i motionen ---
Redan 1999 väckte vi en motion med förslag om hemställan hos regeringen om ändring av reglerna av den fria bosättningsrätten för nyanlända flyktingar/invandrare d v s EBO-lagen .

År 2001 avslogs motionen av fullmäktige med bl a motiveringen att "det kan under inga omständigheter komma på fråga att genom lagstiftning tvinga människor till en viss boendeort eller utestänga dem från en annan. Kommunstyrelsen tar starkt avstånd från dessa tankegångar."

Ett år senare, 2002, har vi kunnat läsa i pressen och höra i massmedia att en av tungviktarna och tillika ledamot i det verkställande utskottet hos socialdemokraterna, kommunalrådet Göran Johansson i Göteborg, mer handfast och konkret tar upp frågan om det inhumana sätt som regler och lagstiftning för den svenska flyktingpolitiken lett fram till. --- och han ställer sig inte främmande för en lagstiftning som kan tvinga kommuner att ta emot nyanlända flyktingar/invandrare och att även den fria bosättningsrätten, Ebo-lagen, måste kunna få ifrågasättas.

Han får stöd i sitt resonemang av Botkyrka kommun och vår kommunstyrelse-ordförande Anders Arnesson (s) enligt ett pressklipp från Stockholms City 2002-11-12, som skriver:
"I Botkyrka, där ungefär hälften av invånarna består av invandrare, håller man med Johansson. - Jag delar helt hans uppfattning. Vi gör verkligen inte flyktingarna någon tjänst med att låta dem bo i områden där det är brist på både bostäder och arbeten. - Arnesson menar också att Botkyrka nu tagit emot tillräckligt med invandrare. Merkostnaden för kommunen för detta uppgår årligen till 20 miljoner kronor.
Nu är det andras tur att ta sitt ansvar."

Detta är i stora drag vår motions innehåll också hemställer vi om att uppdra åt kommunstyrelsen att hos regeringen föreslå en lagstiftningsändring av Ebo-lagen och utreda införande av en lag som reglerar kommunerna att ta emot flykting/invandrare.

Nu skriver vi år 2004 alltså dryg 1 år sedan vi väckte den nu aktuella motionen och nära 5 år sedan vi aktualiserade frågan.

Och nu händer det helt plötsligt något - --- i Malmö kommer förslag från KS ordföranden Ilmar Reepalu om ett 5-årigt stopp för nyanlända invandrare som är utan jobb att flytta till Malmö ---- och debatten har tagit fart ---- Reepalu får stöd av Södertäljes KS-ordf. Anders Lago och KS-ordf. i Landskrona som anser att Reepalu sätter fingret på vad det egentligen handlar om --- andra kommuner måste ta ett ansvar för invandrare som kommer till Sverige --- det är ett humant förslag som ser till människans och inte minst barnens bästa ----

Och så kommer statsminister Persson i bilden när han börjar tala om en s k social turism --- och är orolig för att få en anstormning av invandrare till Sverige som kan komma missbruka våra sociala förmåner i samband med att EU kommer utvidgas efter den 1 maj ---- i England kallas detta för bidragsturism ---- och de fackliga organisationerna är oroliga för en dumpning av lönerna.

Och här i Botkyrka så dimper det ner ett brev idag från f d anställd förskolepersonal i Alby och Fittja som beskriver hur situationen är ute på dagis och skola --- och detta är inte en nådig läsning ---- snarast är det svidande kritik mot hela regelsystemet av den hittills förda flyktingpolitiken, som medfört att vi fått gettoliknande områden eller enklaver i en del områden i kommunen med upp till 90 % invandrarbarn i grupperna.

Det är onekligen intressant att se hur debattklimatet efter 5 år håller på att förändras när det gäller flyktingpolitiken --- man försöker nu mer att resonera och lösa ett problem som uppenbart finns --- med andra ord har verkligheten hunnit ifatt åtskilliga politiker som tidigare varit motståndare till att finna praktiska lösningar och inte heller vågat debattera frågan --- man har helt enkelt blundat ----- men nu kanske vi kan debattera detta ämne med sakliga argument för att finna praktiska lösningar som behövs här i Botkyrka.

Ett stort problem är ju boendesituationen för invandrarna som blir alltmer segregerade från det svenska samhället.
Nu finns det forskare som stöder förslaget om invandrarstoppet ---- och pekar just på att fortsätter vi som hittills kommer segregationen att permanentas och nu måste vi våga diskutera de problem som faktiskt finns ---- Aje Carlbom som forskar om integrationsproblematiken säger bl a så här: 'ett invandrarstopp i 5 år är bra - det är att visa respekt och solidaritet med de invandrare som försöker få sina liv att fungera här' --- och vidare tycker han 'att invandrardebatten mer handlat att slåss för en ideologisk modell än att se de faktiska problemen --- att förklara invandrarnas problem som ett utslag av svenskars rasism är att vara moraliskt "god". Det är ett sätt att stå på den rätta sidan i debatten för då slipper man de politiska riskerna att debattera med partier som är ute och fiskar i grumligt vatten --- ingen vill bli sammankopplad med sådana ---. Problemet med denna "godhet" är att den mörklägger en rad av de problem som blivit en konsekvens av invandringen.' Så långt Aje Carlbom ur en artikel från DN förra veckan.

Jag skall nu bara beröra några av de punkter som tas i yttrandena över betänkandet Etablering i Sverige - en offentlig utredning --- det är ju de yttranden som kommunstyrelsen åberopar i sitt svar till vår motion.

I dessa yttranden tas det bl a upp åtskilligt med kritik över betänkandet/utredningen och det är oroande när man läser att utredningens förslag förbättrar inte förutsättningarna för Botkyrka kommun att introducera nyanlända invandrare/flyktingar som vore önskvärt och Botkyrka har idag en mycket stor del asylsökande bosatta i kommunen - ca 1 200 personer --- och vidare -utredningen ger inget konkret förslag på åtgärder för att omfördela invandringen så att redan invandrartäta kommuner avlastas.

Lite längre fram kommer man med boendet under asyltiden --- och där skriver kommunen ett yttrande som säger--- staten borde ta ett större ansvar för att styra bosättningen så att migrationspolitiken kan bli ett ansvar för flera av Sveriges kommuner och att samhälls- etableringen för den enskilde blir den bästa möjliga.

Det här sistnämnda är ju mycket intressant och positivt för det stämmer mycket väl med vad vi skrev i vår motion 1999 'kommunen bör arbetat aktivt för att få invandrare att flytta till annan kommun för att förbättra levnadsvillkoren för dem ---- och att syftet med detta skall vara att alla kommuner i landet skall vara beredda att ta sin del av ansvaret då det gäller flykting/invandrings - och integrationspolitiken.'

Och dessa tankegångar accentueras ytterligare i yttrandet över planeringsperiod med bosättning från Utbildning & Arbetsmarknadsförvaltningen: där man skriver: 'Tilläggas kan dock att det i vissa fall är av stor vikt att annan kommun än vistelsekommunen kallas till bosättningssamtalet om det är önskvärt att bostad erbjuds i annan kommun än vistelsekommunen vilken inte nödvändigtvis finns inom länet'

Jag skall bara ta upp en sak till och det är från socialförvaltningens yttrande över betänkandet när man skriver : 'då ansvaret ökar för kommunerna vad gäller nytillkomna invandrare finns också stor risk att invandrartäta kommuner kommer bli ännu mer invandrartäta med risk för allt mer segregerade bostadsområden.

Detta är ju en mycket viktig passus och som jag sa tidigare - då det gäller boendet - så är det detta som skapat problem och det vi i (bp) ville med vår motion från 2002 -ja, självfallet även 1999 -- var att kommunledningen skulle agera mer resolut och peka på de brister som finns inom dagens regelverk för att få till stånd en ändring ---- och detta har ju gjorts delvis enligt motionssvaret ---- och då återstår det att se om regering och riksdag lyssnar på kritiken som kommit fram under senare tid och då är det ju inte bara från Botkyrka utan i allra högsta grad från vår grannkommun Södertälje, och så naturligtvis från Malmö och Göteborg.

Ulla-B. Ludvigsson
Gruppledare

Motion
2004-05-27 Utredning om detaljplaneprogram för strålningsbegränsad zon i Grödinge

Enligt uppgift har Stockholms stad begärt och fått en utredning med förslag om disposition av strålningsbegränsad zon i Grödinge på det markinnehav som staden idag äger. I förslaget beskrivs hur Grödingeområdet ser ut nu och hur det skulle kunna utvecklas på ett positivt sätt för elöverkänsliga personer i en framtidsvision år 2020.

I översiktsplanen för Botkyrka kommun (tagen i oktober 2002) framkommer att kommunen vill ha kvar Grödingeområdet som bevarandeområde för att värna om dess speciella natur och jordbrukskultur. Det bör därför kunna bli ett första naturligt steg att tillsammans med Stockholms stad se över och utreda vilka möjligheter som finns att utveckla området till en strålningsbegränsad zon i syfte att kunna erbjuda elöverkänsliga personer en bra boendemiljö.

I förslaget som skall ses som ett diskussionsunderlag står bl a följande: " År 2020 är den lågstrålande zonen i grödingeområdet fullt utbyggd. Från den inre zonens gräns är det minst 5 km i alla riktningar till närmaste antenn för det mobila telefoninätet.

Zonen tillkom för att elöverkänsliga personer skulle ha något ställe att kunna vistas på under den tid då deras ordinarie bostäder anpassades genom elsanering och eventuell ombyggnad." och vidare " Zonen är indelad i två områden där den ena delen har tillgång till hushållsel medan det i den andra inte används några eldrivna apparater eller redskap."

Vi i (bp) ställer oss bakom de synpunkter som framförs i förslaget och anser att en utveckling av en lågstrålande zon i Grödinge är mer och mer angelägen med tanke på att fler och fler personer blivit och blir elöverkänsliga med den alltmer snabba utbyggnaden av mobila telefoninät och master med antenner.
Vi anser det som självklart att kommunen i folkhälsoarbetet skall följa både FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 'att envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa…' och Agenda 22, varvid den svenska regeringen skrev 1995:'För Sveriges del är det naturligt att ha FN:s standardregler som utgångspunkt i det pågående handikappolitiska arbetet och vi kommer aktivt verka för att omsätta reglerna i praktisk handling.'
De elöverkänsligas situation har uppmärksammats under senare år och måste ses som ett gravt handikapp, när de inte har lika möjligheter som övriga invånare, varken då det gäller tillgång till arbetsplatser eller till boendeformer, m m. För att leva upp till FN:s stadgar och Agenda 22 har Botkyrka kommun satt upp regler och riktlinjer för anläggande av bl a 3G-master, vilket är vällovligt, men fortfarande saknas klarhet i vad gäller hälsorisker.

Det har nu blossat upp en debatt om 3G-masternas utbyggnad och ny tvångslag skall bereda väg för 3G-utbyggnad. Regeringen har lagt förslag om ändring av ledningsrättslagen som även omfattar master och antenner för att snabba på utbyggnaden, riksdagen kommer fatta beslut i juni och regeringen vill att de nya bestämmelserna skall träda i kraft i augusti.

Vi i (bp) ser det som anmärkningsvärt att lagförslaget möjligen inte följer fastställd EU-lagstiftning även om EU:s beslut om att införa 3G ger de olika medlemsstaterna stor frihet att göra detta efter de egna nationella förutsättningarna. Av artikel 174 i EG-fördraget följer att försiktighetsprincipen skall tillämpas, vilket kan ifrågasättas om så skett. Det extremt höga kravet på täckningsgrad av 3 G ger knappast utrymme för strålningsbegränsade zoner till elöverkänsliga personer som redan nu lider av en alltmer strålintensifierad miljö och vidare har 3 G-utbyggnaden påbörjats och fortgår utan att staten har utrett om detta är förenligt med gällande hälsoskyddslagstiftning.

I princip innebär förslaget att såväl plan- bygglagen som miljöbalken sätts ur spel och såväl den enskilde som kommunerna kan få ytterst lite att säga till om, om man inte mycket snabbt skriver till regeringen att den nya ledningsrättslagen bör innehålla vissa förbehåll.

I detta läge skulle Botkyrka kommun kunna göra en framställan hos regeringen om dispens vad gäller utbyggnad av 3G-master i Grödingeområdet. Kommunen kan åberopa dels att en utredning om att utveckla en strålningsbegränsad zon i området är under behandling och dels att ett överklagande om en 3 G-mast i området föreligger. Vidare kan kommunen framföra påpekanden om den folkhälsorisk som kan ligga i 3 G-utbyggnaden, varvid Botkyrka är den kommun i länet som har det högsta O-hälsotalet.

Vi i (bp) anser att det är synnerligen angeläget att kommunen i ett första skede gör en utredning om ett detaljplaneprogram över Grödingeområdet vari en strålningsbegränsad zon ingår för att skapa utrymme för elöverkänsliga personers boende och situation. Vi ser hela detta område som ett utomordentligt bra alternativ som en strålningsbegränsad zon samtidigt som kommunen också kan bidra till att iaktta försiktighetsprincipen fullt ut och medverka till att lösa ett problem på ett positivt sätt som i sin tur ger en god PR-effekt utanför kommunens gränser, se kartskiss över Grödingeområdet.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen att med det snaraste göra en framställan hos regeringen med begäran om dispens vad gäller 3-G utbyggnaden i Grödingeområdet
att uppdra åt kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att i samråd med Stockholms stad påbörja en utredning om detaljplaneprogram för strålningsbegränsad zon i Grödinge samt i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion 2004-02-02

Ny utredning om flygfältet och allmänflyg på F 18 vid Riksten

I början på detta år kommer förhållandena ändras av Rikstensområdet genom att ett ägarbyte kommer ske, d v s bolaget F 18 Vasallen försäljs till PEAB. Detta kan komma innebära att kommunen ges möjlighet att omförhandla vissa avtal som tidigare ingåtts med F 18 Vasallen, vilket kan leda fram till ändringar i nu liggande förslag om utbyggnaden av Riksten.

Det blir av speciellt intresse då dels F 18 Vasallen inte längre kan framstå som huvudpart vid de fortsatta diskussionerna om utvecklingen av området utan detta blir PEAB och dels framför allt tidsaspekten, som fått en annan dimension. Så till exempel har det redan nu framskymtat att utbyggnaden av den s k etapp 2 med all sannolikhet kommer att förskjutas en bra bit in i framtiden beroende på att lösningar bl a saknas såväl på vägsystem som på försvarets bergrum som finns i området.

Vi i (bp) har tidigare framfört att flygfältet på F 18 kan få finnas kvar och med nuvarande verksamhet som bedrivs av Botkyrka Flygklubb, BFK.
Det finns all anledning att i det här läget noga överväga flygfältets framtid, då flygfältet är attraktivt redan nu för småföretagare som finns i området och med största sannolikhet kommer att attrahera företag som önskar få etablera sig i kommunen. Vid en avveckling av flygfältet kan risken ge en motsatt effekt, nämligen att företagen flyttar från kommunen och att de tilltänkta planerna om en företagsby ej utvecklas såsom planerats.

Vi anser att flygfältet med allmänflyg och den verksamhet med bl a allmänflyg som bedrivs genom BFK kan få vara kvar åtminstone tills vidare, vilket skulle kunna gynna tillväxten inte bara i Botkyrka utan även i den södra delen av stockholmsregionen. Med andra ord kan flygfältet och allmänflyget bli en tillväxtmotor för kommunen. Därtill anser vi i (bp) också att flygfältet skulle bli en synnerligen effektiv spärr för varje form av vidare diskussion om etablering av en ny stor civilflygplats i kommunen eller på Södertörn, vilket inte är minst viktigt.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att hos den nye ägaren av F 18 Vasallen, PEAB, initiera en ny utredning om flygfältet och allmänflyg på F 18 - Riksten samt i enlighet med motionens intentioner .

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion
2003-09-22

Utredning/undersökning och sanering av markområden på F 18 - Rikstensområdet - samt avbrytande av planeringen för bostäder på området.

Det har kommit till vår kännedom att mark på F 18-området - Riksten - har blivit förorenat p g a att gifttunnor innehållande både olja och ogräsbekämpningsmedel tidigare grävts ner på åtminstone 2 ställen i hål på ca 4 - 5 meters djup.

Då flygflottiljen F 18 avvecklades i slutet av 1980-talet var avsikten att dessa gifttunnor skulle förstöras, vilket skedde genom nedgrävning av tunnorna, och som nu kan vålla stor skada inte enbart på den tilltänkta bebyggelsen utan även kommer att utgöra ett stort hot mot den dricksvattentäkt som är belägen intill den inre skyddszonen av vattentäkten.

När planerna på utbyggnad av Riksten påbörjades informerades miljöförvaltningen om att gifttunnor grävts ner på 2 olika platser på F 18-området. Förvaltningen undersökte markområden som dock låg vid sidan av och på annat djup - man missade med andra ord tunnornas placeringar.
Därutöver har vi i (bp) även fått kännedom om att Vägverket den 17 september 03 företagit provborrning av landningsbanorna, vilka blivit besprutade med miljöfarlig tjära underifrån med ca ett 10 cm tjockt lager, som måste destrueras till en kostnad på runt 14.000 kronor per kubikmeter.

Banornas bredd är 40 meter och längd ungefär 2000 meter så den sammanlagda kostnaden kommer att ligga runt 120 miljoner räknat på 10 cm djup, troligen kommer detta djup inte att räcka utan man kommer att tvingas att gå ner till 50 cm varvid kostnaden kommer upp i 560 miljoner, enbart för destruktion. Därtill kommer schaktning och återställande av mark, vilket kommer att medföra ytterligare kostnader, som med all sannolikhet kommer att sluta på ett belopp på en dryg miljard.

Det föreligger således 2 delar för undersökning/utredning av marken på F 18, dels nergrävda gifttunnor och dels förorenade landningsbanor, se bif. skiss med foton.

Då nu nya förhållanden kommit i dagen anser vi i (bp) att det finns all anledning till att kommunen omgående vidtar åtgärder för att förhindra en miljökatastrof och låter påbörja en utredning/undersökning av anvisade platser med gifttunnor samt landningsbanor för att därefter få sanerat marken, före det att man överhuvudtaget fortsätter planeringen av utbyggnaden av Riksten.

Vi i (bp) anser det vara naturligt att kommunen först låter utreda/undersöka här ovan nämnda markområden och skulle det visa sig att dessa är förorenade måste nästa steg bli att områdena saneras i syfte att förhindra en miljöskandal liknande den som skedde i Teckomatorp i Skåne.

Härvidlag måste kommunen kunna ställa krav på att fastighetsförvaltaren F 18 Vasallen och staten (försvaret) skall utföra och finansiera en sådan utredning/undersökning.

Vi i (bp) anser vidare att kommunen ej skall delta i den fortsatta planeringen av bostäder på Riksten utan istället måste kommunen avbryta sitt engagemang och bryta upp den tidigare ingångna avsiktsförklaringen, som knappast kan anses vara giltig under rådande omständigheter.

Därutöver vill vi i (bp) tillägga att vi anser att de nuvarande verksamheter som finns på området mycket väl kan få vara kvar utan några tvångsförflyttningar eller uppsägningar som varit aktuella under innevarande år.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen och miljö/hälsoskyddsnämnden att omgående låta utreda förhållandena om gifttunnor på F 18 - Rikstenområdets mark

att uppdra åt kommunstyrelsen och miljö/hälsoskyddsnämnden att närmare undersöka förhållandena vad gäller landningsbanorna

att uppdra åt kommunstyrelsen att omgående avbryta planering och förprojektering av Rikstensområdet

att uppdra åt kommunstyrelsen att underrätta F 18 Vasallen att kommunen i nuläge ej har för avsikt att delta i planeringen av Riksten

att uppdra åt kommunstyrelsen att påbörja diskussion med staten (försvaret) och F 18 Vasallen om utförande och finansiering av utredningen/undersökningen samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson, Lena Karlsson, Nils Junker

Motion
2003-08-21

Utredning om anläggande av botanisk trädgård i Tumba

I Botkyrka kommun byggs och planeras det för åtskilliga bostäder, framför allt i södra delen med bortåt 3.500 lägenheter. Enbart i centrala delen i Tumba byggs och planeras det för ca 800 bostäder, vilket innebär att grönytorna kommer bli färre och mindre,

Förvisso råder bostadsbrist men trots detta bör kommunen utreda om åtgärder för att få Botkyrka mer attraktiv att bo genom att erbjuda invånarna något utöver det vanliga.

Vi i (bp) anser inte att det räcker att endast bygga bostäder med kommunal service utan vi ser det som nödvändigt att Botkyrka satsar även på andra områden såsom upplevelsenäring, för att fortsätta att ge kommunen positiv PR, som ju givit till resultat en rad utmärkelser under förra året.

En botanisk trädgård skulle här kunna bli ett alternativ även om en sådan trädgård ursprungligen var tänkt som en trädgård som hade till ändamål att främja den botaniska vetenskapen. Dock har denna huvuduppgift mer eller mindre förändrats till att mer utgöra en grund för allmän information varvid en botanisk trädgård blivit en stark upplevelse för besökarna.

En botanisk trädgård kan anläggas på olika sätt genom att man grupperar växter i familjer eller medicinalväxter eller vattenväxter eller tropiska växter var för sig etc. alternativen är många i detta avseende. Med en mångfald i floran skapas det förutsättningar för en spännande växtkultur till gagn inte bara för Botkyrka utan för hela Södertörn.

Ett område som skulle lämpa sig synnerligen väl för en botanisk trädgård är marken mellan Tumba bruk - Lill-Tumba - och upp mot Vretarna, Tumba 7:111, vilken idag ägs av Riksbanken (Tumba Kulturfastigheter AB) och arrenderas av Hamra Gård.

Huruvida markägaren har intresse av att utveckla området till en botanisk trädgård får bli föremål för diskussion längre fram och kan möjligen ske genom den stiftelse som kommer bildas så småningom och till vilken Botkyrka kommun kommer knytas som en referensgrupp.

Området har en lagom sluttning mot söder och skulle därför ge möjlighet till terrasseringar med vattenspeglingar som skulle ge naturliga förutsättningar för en botanisk trädgård. Mot den norra delen kommer området att gränsa mot Vretarna, som har en blandad bebyggelse allt ifrån början av 1900-talet fram till dagens moderna arkitektur. Den södra delen skulle då gränsa mot Tumba Bruk och i väster mot ängar och ett natur/ friluftsområde med blandad skog som sträcker sig bort mot Salems kommungräns.

En botanisk trädgård med denna placering skulle inte bara få en harmonisk inramning utan skulle i sig göra hela denna kommundel till ett annorlunda område med en gammal kulturbygd väl värd att bevara.

Detta skulle skapa förutsättningar för Botkyrka att få en egen profil och möjligheter till att göra Tumba till den centralort för kommunen som rimligen borde eftersträvas.

Förutom att skapa en anläggning med en rad olika växter får man s a s på köpet en rad olika småfåglar och insekter som dras till växterna, vilket även det är berikande för natur och miljö.

Vi i (bp) anser att en botanisk trädgård inte enbart kommer bli ett utflyktsmål utan kommer även att ge barn och ungdom stora möjligheter att studera såväl växter som djur närmare. Att se flora och fauna ute i en botanisk trädgård kommer blir en annorlunda upplevelse för såväl elever som lärare och kommer med all sannolikhet att stimulera intresset för utbildning för många, vilket i förlängningen skulle ge en högre status för kommunens skolor.

Således kan en botanisk trädgård komma fylla en viktig funktion för elever och studerande både i grundskola och gymnasium, som ju är belägna intill området, men självfallet kommer denna trädgård att bli till glädje för hela kommunen och med all sannolikhet också ett utomordentligt bra utflyktsmål för hela Södertörn.

Då det gäller finansiering av ett projekt av detta slag anser vi i (bp) att kommunen i första hand bör diskutera med Riksbanken om intresse för projektet kan tänkas föreligga. I andra hand kan kommunen självfallet köpa marken och då även försöka finna sponsorer samtidigt som man söker EU-medel för ett nytt och annorlunda projekt, en satsning på en botanisk trädgård, som får anses bli en unik kulturell upplevelsenäring.

En sådan satsning anser vi i (bp) kommer ge Botkyrka kommun ett nytt lyft och sätta kommunen på kartan som en föregångare till att våga gå i spetsen för ett nytänkande med ett annorlunda och spännande projekt.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att utreda möjligheterna av att anlägga en botanisk trädgård i Tumba och i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Motion 2003-01-18

Idrottspark på Brunna-området

Botkyrkapartiet har i översiktsplanen för Botkyrka kommun framfört och anser fortfarande "att Botkyrka kommun skall sträva efter att bibehålla sin karaktär såsom en kommun som har hög kvalitet i boendet genom sin unika natur och miljö, samtidigt som kommunen även skall kunna erbjuda mark för en försiktig utbyggnad av arbetsplatser.
Kommunen skall därför inte tillåtas växa och exploateras mer än i mycket liten skala, vilket vi även tidigare har framfört."

Vidare framkommer i vårt svar på översiktplanen mycket tydligt att området Centralt nära E4/E20, d v s Brunna-området, skall ligga kvar som bevarandeområde, vilket vi också yrkade. Vi i (bp) har inte ändrat ståndpunkt i denna fråga nu, knappt 3 månader efter det att kommun- fullmäktige fattade beslut om översiktplanen.

Då nu Brunna-området aktualiserats som ett tänkbart område för utbyggnad av hotell och lågprisvaruhus ser vi i (bp) det som en synnerligen olycklig utveckling för området och kommunen i sin helhet. Det finns därför anledning för kommunen att redan nu studera andra alternativ till förslag för utveckling av Brunna i samband med arbetet med detaljplane-programmet för området.

Vi anser att hela Brunna-området, både norra och södra området, kan få bibehålla sin nuvarande karaktär med alla de idrottsutövningar som bedrivs i området, vilka skulle kunna lägga grunden för att utveckla området till en idrottspark, Brunna Idrottspark. Sportanläggningarna i området finns redan och lägger därmed grunden till att möjliggöra en utveckling av en sådan park.

Dock bör kommunen kunna bidra till att skapa förutsättningar till att utveckla området ytterligare med gångvägar, motionsslingor och annan idrott som exempelvis boulebana, minigolf etc. i en lummig miljö genom planteringar av buskar och träd i syfte att ge området en speciell karaktär som idrottspark. Med en sådan utveckling av Brunna-området skulle man både kunna bevara och vidareutveckla detta som rekreationsområde med bra miljö för kommuninvånarna - för såväl gammal som ung.

Brunna Idrottspark skulle med andra ord kunna bli ett intressant bidrag till den upplevelsenäring, som ju kommunen satsat på under förra året och som verkar ha kommit för att stanna.

En faktor som är av största vikt är att genom att bevara och utveckla området med idrott som huvudingrediens skapar man förutsättningar för praktisk och konkret integration inte bara mellan svenskar och invandrare utan även mellan generationer.

Det är allmänt känt att just idrotten utgör en god plattform för integrationsarbetet, vilket noga bör tänkas över för att matcha fram Botkyrka på ett positivt sätt.

Ytterligare en faktor är att norra Botkyrka har länets högsta O-hälsotal, som skulle kunna nedbringas genom att fler idrottsutövningar skulle kunna vara mer lättillgängliga. Med andra ord skulle en idrottspark på Brunna-området, Brunna Idrottspark, bli ett instrument i preventivt syfte för en friskare befolkning.

Då det gäller finansieringen av en idrottspark på Brunna-området, Brunna Idrottspark, ser vi i (bp) att detta delvis kan ske inom ramen för kommunens budget men att kommunen även bör söka EU-bidrag för ovanstående som ett projekt med integrationsarbete samt att berörda idrottsföreningar tillfrågas huruvida de skulle vilja eller ha möjlighet att gå in som delfinansiärer.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsen och tekniska nämnden att utreda förutsättningarna
för att utveckla en idrottspark på Brunna-området, Brunna Idrottspark, samt
i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Nils Junker

Hemställan hos regeringen om lagstiftningsändring för kommunernas flykting/ invandraremottagande.

Vi i (bp) väckte 1999-04-22 en motion med förslag om hemställan hos regeringen om ändring av reglerna av den fria bosättningsrätten för nyanlända flyktingar/invandrare, bilaga 1. År 2001-01-27 avslogs motionen med bl a motiveringen att "det kan under inga omständigheter komma på fråga att genom lagstiftning tvinga människor till en viss boendeort eller utestänga dem från en annan. Kommunstyrelsen tar starkt avstånd från dessa tankegångar."

Nu, 2002-11-11, har vi kunnat läsa i pressen och höra i massmedia att en av tungviktarna och tillika ledamot i det verkställande utskottet hos socialdemokraterna, kommunalrådet Göran Johansson i Göteborg, mer handfast och konkret tar upp frågan om det inhumana sätt som regler och lagstiftning för den svenska flyktingpolitiken lett fram till, bilaga 2. Göran Johansson ställer sig inte främmande för en lagstiftning som kan tvinga kommuner att ta emot nyanlända flyktingar/invandrare och att även den fria bosättningsrätten, Ebo-lagen, måste kunna få ifrågasättas.

Han får stöd i detta av Botkyrka kommun och kommunstyrelsens ordförande Anders Arnesson (s) enligt ett pressklipp från Stockholms City 2002-11-12, som skriver: "I Botkyrka, där ungefär hälften av invånarna består av invandrare, håller man med Johansson. - Jag delar helt hans uppfattning. Vi gör verkligen inte flyktingarna någon tjänst med att låta dem bo i områden där det är brist på både bostäder och arbeten. - Arnesson menar också att Botkyrka nu tagit emot tillräckligt med invandrare. Merkostnaden för kommunen för detta uppgår årligen till 20 miljoner kronor. Nu är det andras tur att ta sitt ansvar."

Vi i (bp) anser att denna fråga måste vara en kommunens större angelägenheter att genom ett resolut agerande att hos regeringen peka på de brister som finns i dagens regelsystem och föreslå en förändring i syfte att både uppnå en social och ekonomisk stabilitet i Botkyrka kommun.

Kommunen bör därför skyndsamt hemställa om en lagstiftningsändring för flykting/ invandringspolitiken för att åstadkomma en rättvis fördelning av mottagandet av flykting/ invandrare till olika kommuner.

Botkyrka kommun skulle här kunna gå i bräschen för en humanare flykting/invandringspolitik för att därefter kunna få igång en lika human och konstruktiv integrationspolitik.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen hos regeringen föreslå en lagstiftningsändring av Ebo-lagen

att uppdra åt kommunstyrelsen att hos regeringen föreslå att snabbutreda införande av en lag som reglerar kommunerna att ta emot flykting/invandrare.

Ulla-B. Ludvigsson, Lena Karlsson, Nils Junker

Motion 2002-08-06

Avveckling av hamnverksamheten vid Kaggfjärden

Botkyrka har värdefulla tillgångar i sin unika miljö och natur. Det kan ses som en ovärderlig kapitaltillgång och skall därför av naturliga skäl tas väl om hand. Detta kan gälla allt ifrån Norsborgs Gård med omgivningar och Hallunda Gård i norra delen av kommunen till Riksten och Lida samt Kagghamra med Kagghamraån i den södra delen.

Området vid Kagghamra med Kagghamraån har blivit klassat som naturområde av riksintresse från regeringen och måste därför få högsta prioritet vad gäller tillvaratagande som ett av kommunens mest unika naturområde.

Inte långt ifrån Kagghamraåns utlopp i Kaggfjärden bedrivs en hamnverksamhet som har till huvuduppgift att ta in lastbåtar med biobränsle från bl a Balticum för Söderenergis räkning. Vid hamnen förekommer upplag av torv och pellets mm, som senare transporteras vidare på vägnätet till bl a Igelstaverket i Södertälje. Det oroande är att hamnverksamheten kan komma utvidgas med en kajanläggning, som tar ytterligare markområde i anspråk .
För att kompensera en negativ miljöpåverkan har ägarna till hamnverksamheten föreslagit att de skall upprätta skyddszoner för att på så sätt skapa möjligheter för både länsstyrelsen och kommunen att bilda naturreservat av delar av Kagghamraområdet.

Vi i (bp) anser att dessa åtgärder inte ger förutsättningar för att skydda natur och miljö som är av omistliga värden inom området. En fortsatt hamnverksamhet kommer istället att på sikt totalförstöra ett 'naturområde av riksintresse', varvid Botkyrka mer blir känt för att tillgodose näringsidkares intressen än att ta tillvara kommunens miljökapital.

Vi ser det därför som ett krav att kommunen nu går in och vidtar nödvändiga åtgärder för att hamnverksamheten avvecklas med det snaraste eller inom loppet av ett år i syfte att Botkyrka skall kunna få behålla ett av sina värdefullaste områden samtidigt som man också visar modet att inte vika sig för näringsidkares vinstintressen.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt kommunstyrelsen att vidta åtgärder för att hamnverksamheten vid Kaggfjärden kan avvecklas samt i enlighet med motionens intentioner.

Ulla-B. Ludvigsson, Nils Junker, Essi Gerrby, Rolf Blomster, Karl-Gunnar Slät

Motion 2002-02-26

Utredning om regler för uppsättning av mobiltelefonantenner och master i Botkyrka kommun

Den snabba expansionen av mobiltelefonisystem med bl a det nya 3 G systemet kommer medföra en tätare placering av antenner och master i kommunen. I Stockholm har man redan 1997 tagit fram råd och riktlinjer för mobiltelefonantenner m m, men dessa berör enbart påverkan av den yttre miljön och stadsbilden, vilket i och för sig kan vara nog så viktigt.

Under senare tid har det dock framkommit att antenner och master genom sin strålning har skadeverkningar på människor och för el-överkänsliga blir detta extra besvärande.

Vi i (bp) anser att kommunen redan nu måste skaffa fram djupgående kunskaper om vilka effekter och skadeverkningar mobiltelefonisystemet har på människor, varvid man då speciellt bör uppmärksamma barns reaktion i syfte att slå vakt om folkhälsan för kommande generationer.

I en uppmärksammad rapport från en tysk forskare har det konstaterats att barns hjärnor påverkas lättare än vuxnas av mobilsamtal och 'helt klart experimenterar vi med vår hälsa', enligt prof. Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet.

I Botkyrka finns idag ca 45 mobiltelefonantenner och master, från 6 till 72 meters höjd, placerade med en relativt jämn spridning över hela kommunen. Det finns ca 20 % i Grödinge, lika många ungefär i Tullinge och Tumba och resterande i norra delen av kommunen.
Det blir då inte helt osannolikt att det kommer bli krav om en stark förtätning av antenner och master med tanke på den tredje generationens, 3 G, snabba expansion, vilket kommer innebära ett risktagande för folkhälsan.

Enbart i Grödinge finns för närvarande planer på att sätta upp 4 stycken 3 G mobil-telefonmaster med bygghöjder mellan 42 och 72 meter.

Det kommunen kan göra i ett första skede är att inte tillåta att det sätts upp fler antenner och master förrän det att man verkligen utrett och skaffat sig djupgående kunskap om effekterna av mobiltelefonisystem med dess uppsättning av master , antenner och apparatrum.
Här ser vi i (bp) det som naturligt att Miljö- och Hälsovårdsnämnden får möjlighet att införskaffa sig en sådan kunskap och kompetens för att senare kunna bistå Byggnadsnämnden vid planering av uppsättning av nya antenner och master i kommunen.

Vi i (bp) inser att ett sådant kunskapsinhämtande dock kommer ta tid, men under denna tid kan kommunen mycket väl tillämpa försiktighetsprincipen genom att rekommendera företag och institutioner att använda sig av redan befintliga master och antenner.

Eftersom det finns så många osäkra faktorer, som måste utredas, anser vi i (bp) att här måste folkhälsan få gå före varvid uppsättning av nya master och antenner får stå tillbaka tills dess att man vunnit kunskap om strålningsrisken i mobiltelefonisystemet.

Med anledning av ovanstående hemställer vi i (bp) att Kommunfullmäktige beslutar

att uppdra åt Miljö-och Hälsoskyddsnämnden att införskaffa kunskap och upprätta en sammanställning om mobiltelefonisystemet med dess effekter

att uppdra åt Byggnadsnämnd att i samråd med Miljö-och Hälsoskyddsnämnden utforma relevanta regler för uppsättning av mobiltelefonantenner och master i Botkyrka kommun

att uppdra åt Kommunstyrelsen att rekommendera Byggnadsnämnden att ej bevilja bygglov för uppsättning av mobiltelefonantenner och master förrän utredning om mobiltelefonisystemet föreligger samt i enlighet med motionens intentioner

Ulla-B. Ludvigsson (bp) Nils Junker (bp) Essi Gerrby (bp) Karl-Gunnar Slät (bp) Rolf Blomster (bp)

Botkyrka kommun

Webmaster