Ulltuss skapar kommunikationer
Jag hade blivit inbjuden till klass Spu-07 i ST. Botvids gymnasium för en redovisning av ett projekt som gällde vår jord och den alltmer sinande oljan, ”Peak Oil”.
Man hade ställt frågan om vi verkligen hade beredskap när oljan helt tar slut. Nog så viktigt och de som lämnande redovisningen hade verkligen försökt att sätta sig in denna problematik. Så t ex kan man ju fråga sig om hela förpackningsindustrin kommer vara nödvändig i framtiden, och hur ska vi producera vår mat och vad ska vi egentligen äta. Det är komplext och va’ bra att ungdomen har fått upp ögonen och börjar komma med frågor som kanske inte alla tänker på.
Som inbjudan skickades det med en liten ulltuss, som väckte nyfikenhet. Och det var precis det som var meningen, för med nyfikenhet skapar man kommunikationer och börjar snacka med varann och så har man fått kontakt på ett både sympatiskt och miljövänligt sätt.
Jag vill tacka klassen med läraren Göran Andersson för detta initiativ och hoppas det blir fler gånger som vi kan komma att kommunicera inte bara nu utan även längre fram och så hoppas jag att fler politiker tar del av vad våra ungdomar kommer med både i miljöfrågor och annat. Och så ett stort tack för ulltussen!
Med många hälsingar
Ulla-B. Ludvigsson
Gruppledare